Aftonbladet – 25 september 1868, sida 3

Pr eÖgnemikesfs in bÄenni: ir TO SOV TE Pp eb Ae j ende Pp biskop Brings anmärkning, att utarbetandet af en helt ny katekes skulle taga ganska lång tid, anmärkte tal. att en ganska lång tid blifvit förgäfves använd på omarbetningar af den Lindblomska katekesen. Huru länge, frågade tal., skall man fortsätta det så länge använda reparerandet och lappandet. På Svebelii katekes hade Lindblom reparerat och nu ville man återigen reparera på dennes katekes. Man hade visserligen sagt. att mycken god undervisning blifvit bibringad med ledning af Lindblomska katekesen, och deraf dragit den slutsats, att denna katekes sjelf vore tillfredsställande. Klart vore likväl, menade tal., att läroboken icke förbättras derigenom, att en på sidan om och öfver densamma gående undervisning är tillfredsställande. Biskop Björling ansåg vanskligheten att uppställa grunder för katekesarbetet hafva tydligen framgått af diskussionen. Tal. kunde icke nöja sig med en omarbetning af Lindblomska katekesen, då här icke vore fråga om ett provisoriskt arbete, utan om ett som borde bli beständande för en lång framtid. Framställde ett förslag till beslut, som gick derpåut, att kyrkomötet önskade det ett katekesförslag måtte utarbetas och för nästa kyrkomöte framläggas. Herr Bergstedt hade fått en viss aktning för konsten att reparera; och då den Lindblomska katekesen, detta något för stora och ruckliga hus, innehölle mycket kärnfriskt timmer, trodde tal. att det vore nog att använda detta timmer och deraf bygga ett mindre och mera kompakt bus. Yrkade bifall till biskop Brings förslag. Hr v. Stockenstriim ansåg behofvet af ny katekes vara af sådan beskaffenhet, att det snart borde afhjelpas. Lindblomska katekesen hade blifvit så mycket öfverklagad till följd af sin längd, som gjorde att den borttoge allt för mycken tid vid undervisningen både ielementarläroverken och folkskolorna. En omarbetning och förkortning deraf vore derföre nog, hvadan tal instämde i biskop Brings förslag. Dr Somden visade att de af utskottet uppställda grunder för katekesarbetet vore allt för minutiösa. Tal. fäåstade äfven uppmärksamheten på biskop Björlings förslag, som i sådant hänseende skilde sig från biskop Brings, att det blott hemställde om utarbetande af ett katekesförslag, under det biskop Brings förslag innehölle, att detta borde bli ett omarbetande af den Lindblomska katekesen. Då således biskop Björlings förslag allt för väl medgaf möjligheten att katekesarbetet företoges just i det af biskop Bring antydda eller i hvilket annat syfte som helst, hoppades tal. att detta förslag skulle förena de olixa meningarne. Sedan diskussionen förklarats slutad, antogs först till kontraproposition biskop Björlings förslag med 32 röster mot 19, som afgåtvos för utskottets, hvarefter i den andra voteringen biskop Björlings förslag blef mötets genom 35 röster mot 116, som voro afgifna för biskop Brings. Uiskottsbetänkanden. Tillfälliga utskottets n:r 2 betänkande n:r 5, rörande revision af vår kyrkas psalmbok tillstyrker, att kyrkomötet måtte till K. M:t ingå med und. anhållan, det täcktes K. M:t utse några i detta ämne sakkuniga och tjenliga personer, åt hvilka det uppdraget kunde betros, att med så varsam hand som möjligt företaga en revision af den nu gällande psalmboken, hvilken reviderade psalmbok kunde nästa kyrkomöte föreläggas. Reservation är afgifven af lektor Waldenström, som hemställer, att den af utskottet förordade revisionen må blifva en omfattande och grundlia revision, som, i likhet med hvad häradshöfding Torpadie i sin motion, n:r 9 föreslagit, må afse äfven uteslutandet af en mängd underhaltiga psalmer samt deras ersättande med nya församlingssånger i evangeliskluthersk anda. Kyrkolagsutskottets bet. n:r 10, i anledning af väckta motioner af domprosten A. F. Sonden (nr 17), å:r C. H. Rundgren (n:r 47 och häradshöfding L. Torpadie (nr 40), ang. förklaring af samt tillägg och ring i vissa delar af k. förordningen om allmänt kyrkomöte den 16 Nov. 1863, tillstyrker att kyrkomötet hos K. M:t i und. måtte anhålla om nåd. proposition till riksdagen i fråga om sådana förändringar och tillägg i k. förordningen om allmänt kyrkomöte den 16 Nov. 1863, att följande paragrafer erhålla nedanstående förändrade lydelse: 2. Sista punkten förändras sålunda: Chefen för ecklesiastikdepartementet må ock vid mötet närvara och deltaga i öfverläggningarne, men i besluten endast såvida han är till ombud vald. 8 5. Fjerde stycket andra punkten erhåller följande lydelse: Vid detta sammanträde skola elektorerne, medelst slutna sedlar, hvar för sig till ombud föreslå en å kyrkostämma ivom stiftet röstberättigad man. 7. Nytt moment: Väckes vid kyrkomöte fråga om ombuds behörighet enligt denna förordning, eger kyrkomötet att densamma upptaga och afgöra. Med sådan anmärkning, som genom und. besvär blifvit konungens högsta domstol underställd, tage dock kyrkomötet ingen befattning. 8 Nytt moment: Till vice ordförande förordnar konungen likaledes en bland biskoparne. 8 9. Efter första punkten införes följande: Ny fråga, som af kyrkomötets ledamot väckes senare än å 8:e dagen efter den, till hvilken mötet blifvit af konungen sammankalladt, må ej till behaådliog företagas. Utskottet hemställer tillika, att hvad doktor Rundgren och domprosten Sondån i öfrigt föreslagit icke måtte till någon åtgärd föranleda. I afseende på häradshöfding Torpadies förslag, att vid val af elektor till utseende af lekmannaombud en elektorssuppleant jemväl skall utväljas, hemställer utskottet, att kyrkomötet icke måtte lemna sitt bifall till detta förslag. Kyrkolagsutskottets bet. n:r 11, i anledning af särskilda motioner af d:r Björling (n:r 82) och biskop A. W. Björck (n:r 38) om revision och omarbetning af kyrkolagen, äfvensom i anledning af lektor Waldenströms motion (u:r 34) angående huru med prest förfaras bör, som villfarande lära utsprider, tillstyrker att kyrkomötet måtte genom und. skrifvelse inför K. M:t framställa det fortfarande behofvet af den gällande Eyrkolagens omarbetning samt på anförda skäl anhålla, att K. M:t till en början ville låta ombesörja en revision af den ecklesi a rättegångsordningen, och det medelst denna revision utarbetade förslag för näst sammanträdande kyrkomöte framlägga; men afstyrker lektor Waldenströms motion om domkapitlens rätt att afdöma mål rörande prests irrlärighet. Kyrkolagsutskottets bet. n:r 12, i anledning af ickt fråga om presterskapets befriande från verldsliga göromål, och i sammanhang dermed religionsundervisningens i folkskolorna öfverlemnande åt presterskapet, med anl. af motioner (n:r 24 och 26) utaf br A. W. Björck, och domprosten A.F.Sonden, tillstyrker att kyrkomötet ville hos K. i und. anbålla, att K. M:t täcktes tillse huruvida icke några af de borgerliga förrätt ar och verldsliga göromål, som nu åligga presterskapet, äro af beskaffenhet, att dess befattning dermed må kunna och böra upphöra. Hvad äter vidkommer förslaget, att presterskapet skulle öfvertaga den egentliga religionsundervisningen i folkskolorna, så afstyrkes hr Björcks förslag i denna del. Kyrkolagsutskottets bet. n:r 13, i anledning af lektor P. P. Waldenströms motion (n:r 35) om förbud för kyrkligt äktenskap för dem, som enligt Matth. 19: 9, äro förbindrade att äktenskap ingå, panser att samhället icke bör förändra sina lagar endast på den grund, att någon af samvetsbetänklighet anser sig förhindrad att lyaa en eller annan af deras bestämmelser, hemställer, att den ifrågavarande motionen icke måtte till någon kyrkomötets åtgärd föranleda. Kyrkolagsutskottets bet. mr 14, i anledning af d:r J. Widens motion (n:r 25) rörande den 8. k. lekmannaverksamhetens inorånande i kyrkan, afstyrker den ifrågavarande motionen. Kyrkolagsutskottets bet. n:r 15, i anledning af biskop Björcks motion (n:r 50) om åtgärders vidtagunde för inskränkning af skarpskyttekårernas vapenöfningar å söndag samt, om dylika öfningar ÅA nämnde dag icke kunna undvikas, presterskapets befrielse från skyldigheten att i kyrkorna uppläsa kungörelser om såda öfningar, tillstyrker att kyrkomötet ville hos K. M:t i und. anhålla om dess nåd. ningar med dessa kårers medlemmar å förmidlagarne af sönoch helgedagar. Hvad särskildt veträffar presterskapets ifrå: ta befrielse från lulidighatan att I Alcar nr Teve 0 å kt 4 Kt mt ta böt fö NA DY) BE BR KR RR RR