Aftonbladet – 25 september 1868, sida 3

Article Image
4 ) Set VILe Ill KM. ANT Inga med und. tramStalinin derom, att Ks M:t ville tillåta teologie studiosi vi universitet, som undergått den teologico-filosofisk lexamen, att inför teologiska fakulteten aflägg teologie kandidatexamen; hvaremot utskottet styrkt motionens andra förslag om inrättande stiftsstäderna af prestseminarier, der utexaminc rade folkskollärare eller med dem i kunskapsmåt jemförlige personer kunde erhålla utbildning fö prestkallet. Utskottets förslag i förra delen god kändes utan diskussion I afseende å den andr uppstod en längre öfverläggning, under hvilke prof. Cormelivs visserligen medgaf att skäl kun de anföras mot den föreslagna åtgärden, men at prestb förr eller senare skulle bli så svår at den kom tt framtvinga åtgärder till dess af ):r Keumägren ansåg det fi bielpande. I w ende afton ude beslut om prestbildn nde stå i rak strid mot motionärens förslag hvilket komme att blifva öfverflödigt, då genon prestbildningens höjande säkerligen flera krafte an hittills skulle dragas till prestkallet. Ett prest seminarium i hvarje stiftsstad skulle icke kunna såsom motionären antagit, meddela teoretisk oci . praktisk utbildning för prestkallet. Antoges för slaget skulle man få två slag af prester, af hvilk: det ena egde rätt att sköta pastorat och det andr: skulle sakna denna rätt. ÅAfstyrkte bifall till för slaget. Dr Widem satte i fråga, huruvida icke stiftsstyrelsen måtte kunna tillåtas personligen in gripa i tider af nöd, då urverket hölle på ati stanna, och gifvas rättighet att på sidan om de stadgade kompetensvilkoren anställa till preste personer, hvilka icke fullgjort dessa vilkor 1 deras helhet, men som genomgått prestexamen i de svenska teologiska ämnena; i hvilket syfte talaren framställde ett amaudement. Biskop Hjörek ansåg sådana åtgärder böra för ändamålets vinnande vidtagas, att man kunde taga något hand omp de lärjungar i elementarläroverken som iämnade ingå 1 prestembetet, på sådant sätt att dessa lärjungar erhölle någon frivillig undervisning, som kunde lifva dem för deras blifvande kall. Kunde ej godkänna motionärens förslag, ehuru tal. erkände dess goda syfte. Hr Eden ansåg den fö reslagna vara en nödfallsutväg, genom hvilken kyrkan kunde göra sig tillgodo många äldre personer, som erhållit håg och lust att förkunna Guds ord, Jutan att ega tillfälie att genomgå en vidlyftig stuiekurs. Förordade bifall till motionen. Grefve örnetjerna hade röstat med majoriteten föregående afton i dess beslut, som afsåge prestbildningens höjande. Det nu föreliggande förslaget j I skulle medföra uppkomsten af tvenne slags prester, af bvilka det enaslaget skulle i bildning bliunderlägI set de bästa i församlingen. Men nu borde det vara så, , jatt presten är minst lika bildad som de bättre bland hans församlingsboer, såvida man icke vill erhålla ett presterskap, som i likhet med de ryska I poperna genom sin ringa bildning blefve föraktadt af alla bildade. De skärpta examensfordringarne Toch den höjda aktning, som den högro bildningen komme att medföra, skulle betydligt öka antalet af dem, som sökte inträde i det numera högre Jaktade ståndet: på samma sätt som skett i krigarståndet, der ett mycket större antal alumner anmäler sig sedan examensfordringarne blifvit höjda. Hr P. Olesom ansåg orsaken till prestbristen djupast ligga i brist på inre kallelse äfvensom i de många band, som lades och till en del måste läggas på dem, som sökte inträde i prestembetet. Framställde anmärkningar mot motionen, hvilken talaren icke ville godkänna. Hr Weldemnström erinrade att tvenne slags prester, som påståtts skola bli en följd af motionen, sistlidne afton verkligen beSjntits Hvad beträftade prestbildningens höjande, så vinnes dea icke för närvarande, då de teologiska fakulteterna måste nedsätta sina examensfordringar i anseende till prestbristen. Men hvarken motionen eller amendementet kunde antagas, ehuru talaren beklagade denna nödvändighet. Biskop sundberg visade att denva fråga i sjelfva verket redan vore afgjord genom föregående beslut, äfvensom att de förslag, hvilka motionären väckt och hvilka utgjort förutsättningar till förevarande förslag, blifvit på ett helt annat sätt afgjorda, så att de nu fattade besluten skulle komma att stå illa tillsammans med dessa beslut. Hr NordEmot nödfallet kunde man icke stifta lagar, da man afsåge att dermed afhjelpa den öfverklagade olägenheten. Erfarenheten om prestseminarier på andra orter vore sådan, att ingen tänkande menniska skulle önska att här införa sådana. Yrkade bifall till utskottets förslag. Hr Torpadie protesterade emot den uppfattningen, att kristendomen skulle vara fiendtlig mot en högre bildning, hvilken tvärtom vore särdeles behöflig för läroembetets innehafvare, då man alldeles icke kunde antaga, att den bögre kallelsen skulle vara vanligare bland de med torftig bildning utrustade än hos de högt bildade. Förenade sig med biskop Sundberg. Hr Kolmodin förenade sig med dr Rundgren och förordade igt dr Widens förslag. Dr Eurea ansåg gan om lekmannaverksamheten vara en at kyrkans lifsfrågor, som således icke borde ringaktas; men då kyrkolagsutskottet afgitvit ett betänkande öfver ett af dr Widen i detta ämne afgilvet förslag, som framdeles komme att behandlas, föreslog talaren att till dess uppskjuta vidare behandling af ämnet. Sedan diskussionen derefter förklarats slutad, och dr Widen tagit tillbaka sitt förslag, såsom icke stående i närmaste samband med den föreliggande frågan, bifölls utskottets förslag. Angående utarbetande af en ny katekes. På grund af särskilda utaf doktorerna Toren och Strömberg i denna fråga afgifna motioner, har tiNfälliga utskottet n:r 2 töreslagit, att kyrkomötet måtte bifalla hvad af dr Torön blifvit föreslaget, men att hvad dr Strömbergs motion derutöfver innehölle, icke måtte till någon kyrkomötets åtgärd föranleda. — Under den ganska långvariga diskussion, som rörande denna fråga uppstod, utvecklade dr Teoren de grunder, hvilka han tänkt sig böra gälla i fråga om utarbetandet af ny katekes. Emot den af utskottet föreslagna utväg att icke begagna den vanliga formen med frågor och svar, anförde tal. den fördel, som denna metod har för undervisningen genom att göra denna mera lefvande. Likväl ville tal. ingalunda underkänna fördelarne : af den andra metoden. Äfven emot utskottets förslag att utarbetandet af katekesen åkulle anförtros åt ett utskott, uppträdde tal., emedan han trodde att ett katekesarbete blefve bäst, om det vore en enda mans verk. Dr sitrömberg förklarade anledningen till sitt förslag att, der så ske kunde, anbringa passande psalmverser och pericoper, vara att katekesen skulle bli så innehållsrik som möjligt för barnen. För lärarne vore denna utväg af nytta, då de derigenom erhölle lättnad vid sina försök att göra undervisningen så mångsidig och lärorik som möjligt. Hvad beträffade formen ansåg tal. det vara af vigt att låta hvar och en af de blifvande författarne välja hvilken form han ansåge bäst. Biskop Bring fruktade att ailt för lång tid skulle förflyta innan något förslag blefve utarbetadt och antaget, om de af utskottet angifna grunder skulle följas, och en helt och hållet ny katekes utarbetas. Visserligen hade den gamla katekesen många brister, men den hade den fördelen att vara känd och älskad. Tal. fruktade för att sätta i församlingens hand en katekes, i hvilken den icke kunde känna igen något från den föregående; hvadan tal. vidhöll den af sista katekeskommissionen uttalade grundsats att erhålla en förenklad och förkortad bearbetning af den nuvarande katekesen. I dettalfall vunnes äfven den fördelen att ett förslag snart nog kunde vara färdigt. Tal. framställde i antydt syfte ett förslag till beslut. Grefve Hamilton framställde emot dr Toröns förslag den anmärkningen, att det möter stor svårighet för en komitö att på ett tillfredsställande sätt ändra af enskilda föriattare uppgjorda förslag, hvilka derigenom bli osammanhängande. Tal. gjorde äfven ett par anmärkningar mot redaktionen af utskottets förslag. Dr Falk yttrade sig i samma syfte som biskop Bring. Biskop Butsech förklarade att anledningen till förslaget om upphäfvande af frågformen hade varit att förekomma den mycket och med skäl öferklagade tanklösa utanläsningen. Af samma skäl hade utskottet ej ansett lämpligt att Ci der kat kesstyckena emedan mm mr KA E SC a

25 september 1868, sida 3

Thumbnail