Aftonbladet – 15 september 1868, sida 3

J hade de utkastat näten till drägt, så komm två ryska gränssoldater, hvilka vid tillfälle I hade badat, öfver från andra stranden me dragna sablar och uppmade dem redan p Jafständ att till dem utlemna sina nät. D begge fiskrarne, som icke en gång hade e käpp med sig och således icke kunde tänk på försvar, grepo hastigt till flykten i rikt ning åt den ett par hundra steg aflägsna by Wielowies; men de blefvo på hafva väge upphunna af de dem förföljande gränssolda terna och icke blott beröfvade sina nät uta äfven misshandlade och den ene at dem Wydmach, genom skarpa sabelhugg på be och arm icke obetydligt sårad. MSedan d begge gränssoldaterna föröfvat detta rån på preussiskt område återvände de skyndsam till den på andra sidan belägna byn Wolc Droszewska, der de äro stationerade. De rånade och misshandlade fiskrarne ha hos landtrådsembetet i Ostrowo gjort anmälan om förloppet och anhållit om röfrarnes bestraffning Det fräcka öfvermod, hvarmed de ryska gränssoldaterna sedan någon tid så ofta det falle dem in öfverskrida den preussiska gränsen och tillåta sig alla slags våldsamheter, mot preussiska undersåter kommer icke att bli tillbakavisadt inom sina skrankor förrän preussiska diplomatien lyckas hos ryska regeringer utverka en exemplarisk bestraffning af denna kränkning af folkrätten. NORD-AMERIKA. General Grant har bemyndigat militärbi fälhafvaren i södern att efter eget ompröfvande använda trupper till civilmyndigheternas understöd, dock endast för att gifva kraft åt lagliga åtgärder. På prairierna i den fjerran vestern ser det åter hotande ut. Afskyvärda excesser, som blifvit begångna af indianerna i Kansas ha förmått general Sheridan, som här för befälet under Sherman, att utfärda följande order: 1 följd af öppna flendtligheter från Cheyennesoch Arrapahoes-stammarnes sida, hvarvid 20 obeväpnade medborgare af staten Kansas blifvit mördade och våldsamheter föröfvats mot qvinnor och barn af allt för gräslig art att här här kunna närmare skildras, befaller kommenderande generalmajoren, i kraft af order från generallöjtnant Sherman, att indianerna skola med våld drifvas tillbaka inom sina reserverade områden söder om staten Kansas och tvingas att utlemna föröfvarne af dessa skändliga dåd. Det förbjudes härmed enhvar att umgås med dessa indianer, att lemna dem hjelp eller bistånd, tills det blir tillkännagifvet att denna order blifvit verkställd. Afven från Montana och Colorado omtalas nya fiendtligheter från indianernas sida. Man fruktar utbrottet at ett allmänt indiankrig. Eu pegerkonvent i Missouri har antagit en resolution som påyrkar full jemnlikhet i potiska och sociala rättigheter för den färgade racen. I Georgiens legislatur pågår för närvarande en liflig debatt om valrättens utsträckning till negrerna. Enligt ett telegram från Newyork afd. 11 d:s I et republikanska konventet i Mas: chusetts i en resolution uttalat sig för stats skuldens betalande i guld. Rörande de från flera håll uppdykande ryktena om ett nordamerikanskt protektorat öfver Mexiko , yttrar Newyork Handelszeitung: Ar det också ej omöjligt att vi förr eller senare komma i ett närmare förhållandee till Mexiko, lider dock denna k ombination af stor sannolikhet, och vi kunna ej önska att hon skall oekräfta sig. Man vet att Juarez eger mexikanarens nationalstolthet i fullaste mätt, och det ir ej att antaga att dennalofliga egenskap med ns skulle öfvergifvit honom. Medan han ej var mycket mer än en flykting, tillbakavisade han ned harm i ett offentligt tal tanken att med rämmande bistånd, köpt med ett afträdande af n del af landets område eller med ett afhängigretsförhållande, försvara sig mot fienden; huru åter det då tänka sig att han under nuvarande förhållanden skulle förlikt sig med lenna tanke? Sådant var förut i hans ögon likvetydande med landsförräderi, och blottaanbulet en skymf mot hans nation. Så mycket minIre låter det autaoa sig att ett sådant unbud nu skulle utgått från honom. Han nå befinna sig i grym penningförlägenhet, men ådant är nu en gång i Mexiko ett kroniskt måt, man har vant sig dervid, och det har varit mycket värre. Ej med yttre, utan eolast med inre fiender har mexikanska regeingen nu att skaffa; men med dessa har hon ittills redt sig ganska bra och är nu fakiskt starkare än någon föregående regering. Van kan alltså tryggt antaga att Juarez ej öreslagit något afträdande af någon del:af andets område och lika litet bedt om Förnta Staternas beväpnade protektion. Lika troligt är att ett dylikt förslag i närvarande igonblick utgått från Washington, då förrållandena ej på minsta sätt rättfärdiga det ch ej lofva det något gynnsamt upptagande. )ch vore sakernas ställning också en annan, unde väl Amerika önska taga Mexiko unler sina vingars skygd? Har det ej redan ner än nog af sina egna angelägenheter och unde en motsvarande equivalent ges för de rdor hvarmed det derigenom skulle belasta ig? Men ett faktum är, att regeringen ändtigen insett vigten af sändebudsposten i Mexiko, att instruktionerna med stor sorgällighet utarbetas, och den förmodan ligger ära tillhands, att den hittills varande poliiken i afseende på detta land skall undergå n förändring. Ett visst skyddsoch anfallsörhåliande emellan de bada republikerna sentemot utlandet hör ej till omöjligheterna. en detta skulle visserligen äfven förutsätta tt visst inflytande på Mexikos inre angeläsenheter, ty omöjligt kunde Förenta Staterna kläda sig ansvaret för alla de dumheter som deras grannar kunde begå. BSaken är i sjelfva verket mycket kinkig och har säkerigen förorsakat statsdepartementet ej ringa wufvadbry.