Aftonbladet – 8 september 1868, sida 2

o— N.D. Allehanda uttalade i lördags några betänkligheter mot återupptagaovdet af simpromotioner och yttrade dervid bland annat Simskolans lärare må gerna föranstalta en uwppvisning med eleverna, större och mindre, och dessa må dervid aflägga huru många och huru svåra prof, på sin skicklighet som helst; men promotion anse vi af flera skäl helt och hållet böra fö stas. En sådan medför forcering och öfveranstri ning. Gossarne ambitionera att öfverträffa den ene den andre i söfversim,, och den täflan, som härutinnan eger rum, bidrager föga att uppöfva färdigheten i simkonst, d. v. s. konsten att på ett klokt sätt röra sig uti ett vådligt element — Vattentrampning, gång på gång upprepade dykningar till bottnen från vattenytan och åtskilliga andra prof, kunna vara roliga nog såsom konster betraktade, men till simkonsten höra de ej; nyttiga äro de icke, än mindre nödiga och vi anse att en simskola, liksom hvarje skola, företrädesvis bör u dervisa sina lärjungar i det, som är nyttigt för lifvet likasom för lefvernet. Samma tvifveismål som här uttalats ha icke varit okända för Stockholms simsällskap, men hafva af nämnde sällskap blifvit alldeles fränkända verklig betydelse. Sällskapet, hvilket bland sig räknar flere af hufvudstadens skickligaste läkare, har icke kunnat få reda pålnägot endafall, som skulle kuuna rättrdiga det lösa talet om för helsan vådliga fveransträngningar. Deremot har sällskapet kommit till erfarenhet om att promotionerna ro i hög grad egnade till att sporra intresset ir denna nyttiga konst. Det är också af vigt att personer, som vilja egna sig åt att undervisa andra i simkonsted, ha något tillfälle att ådagalägga sin skicklighet och erhälla vitsord derom, Talet derom, att vattentrampning och dykning endast utgöra rogheter, som icke höra till simkonsten, vittnar endast derom, att fört. är fullkomligt främmande för ämnet; hvar och en, som är det ringaste hemmastadd deri, vet mer än väl, att vattentrampning och dykning äro oundgligt nödvändiga för räddning af mennikolif, som väl är simskicklighetens högsta ändamål; vid många tillfällen skulle äfven den starkaste simmare ingenting kunna uträtta för att rädda en drunknande, om han icke kunde dyka och trampa vatten; ja i flere fall skulle han ha svårt att reda sig sjelf utan dessa färdigheter. Vi ha för ötrigt tillinförande i bladet mottagit följande förklaring at dem, som till den nyligen hållna promotionen underkastat sig de största och svåraste profven: Undertecknade, som under innevarande sommar vid Stockholms simskola afiagt prof för vinnandet af simmagister-graden, få, på förekommen anledning härmed intyga, att vi genom våra prof ej lidit den minsta öfveransträngning, utan äro dessa så ufpassade, att de utaf ej allttör svaga personer af i6 års ålder och derutötver med lätthet böra kunna as; vare det naturligtvis dens ensak, som af lja gör profven större än föreskrifvet är. läraren hr A. F. Longström på intet vis ippmanat oss härtill, är det oss eÅ pligt att ersänvna, liksom det är oss ett sannt nöje att till hoom hembära vår synnerliga högaktning för det ;sparda nit och de outtröttliga bemödanden han uiltid ådagalagt för simkonstens främjande, samt år stora tacksamhet för den välvilja och humaniet, han städse mot oss visat. stockholm i slutet af Augusti 1868. Arvid VW K. Wicksell. C. A. E: Björling. G. IH. Lindquist. I R. Malmaren. A. Wicksell. C. i. Liedbeck. G. Johansson. Sten Agordh. ÅA. L. Dahlskog. Axel, Rosengren. Aug. Blom. Carl Qust. Wahlberg J:r.