Aftonbladet – 5 september 1868, sida 2

MIR År 1844 dödsdomar 6.År 1856 dödsdomar 3. 1845 3. 3. 1857 1846 0. 1858 1. 1847 3. 1859 1. 1848 2.1 1860 2 1849 2.1 1861 3. 1850 21 1862 3. 1851 2.1 1863 2. 1852 4 1864 4. 1853 3.1 1865 0. 1854 7.1 1866 2 1855 21 1867 2. Häri äro icke de dödsdomar inberäknade, 103. afkunnats öfver brott, begångna före Hvad som är bäst egnadt att gifva dödsstraffets motståndare här i landet hopp om framgång är emellertid de öfverläggningar, som föregingo den nya militära strafflagens tillkomst och de öfverraskande lyckliga resultater, man här lyckats ernå. Sammanhanget härmed, hvilket nog förtjenar ett ögonblicks uppmärksamhet, var följande: Ända till den senaste tiden var den norska militärlagstiftningen i det väsendtliga bygd på några i hög grad föråldrade stadgar — Kristian V:s Artikelsbrev af den 9 Mars 1683, Fredrik V:s Sökrigsartikelsbrev af den 8 Jan. 1752 och Krigsartikelsbrev af den 29 Juli 1756. Krigsartikelsbrefvet af 1683 var hufvudsakligen en bekräftelse af de tyska krigslagar, som öfverfördes till Norge (och Danmark) med de i Tyskland värfvade trupperna. En förändring 1 dessa stadgar, hvilka naturligtvis voro mycket rigorösa, blef isynnerhet nödvändig, sedan grundlagens bud om allmän värnepligt hade blifvit satt i verket, och förnyade rådplägningar af komiteer ledde till ett förslag till en ny militär strafflag, som regeringen framlade för det år 1857 församlade storthinget. I detta förslag företog nu storthinget den förändring, att öfverallt, der förslaget hade satt dödsstraff, infördes vid sidan deraf såsom alternativ straffarbete i strängaste grad. Denna förändring blef emellertid icke eröfrad utan strid, och det dröjde länge, innan den fick laglig giltighet. Vederbörande storthingsutskott gjorde i sitt förslag följande anmärkning: Dödsstraffet förekommer ofta i förslaget. Då det här gäller en speciel kriminallag, som endast an: går en särskild lefnadsställning, har man icke funnit det riktigt att bringa under öfvervägande frågan om nämnde straffs rättmätig. het. Förelåge denna fråga nu i samma skick som vid den allmänna kriminallagens uppkomst, skulle några af utskottets medlemmal sannolikt ha funnit sig föranlåtna att röste mot en sådan straffart. I ett afseende hal emellertid detta slags straff mycket sysselsat utskottet, nemligen på grund af det mycknö bruk, förslaget gjort deraf. Utskottet ha antagit, att man ntan skada för något af de syftemål, som genom den nya lagen skull ernås, kan företaga en betydlig reduktion afseende på straffets tillämpning. Man ha derför dols föreslagit straffarbåte i dess stäl le, dels ställt sistnämnda straff såsom alter. nativ vid sidan af dödsstraffet. I thinge kom det till en våldsam sammandrabbnin; mellan Schweigaard, som med förkärlek gri per hvarje tillfälle att försvara det befintlig; och som derför äfven denna gång kom me några temligen bannala yttranden om, hur lätt det var att sitta i en varm kammar och hålla tal mot dödsstraffet, samt J Sverdrup, som genom ett utförligt oci grundligt föredrag vann en så fullständi NEON NON REE Nr OT säg gtr