Aftonbladet – 4 september 1868, sida 3

(Insändt.) Bland märkvärdigheter, i fråga om anläggningar för nytta och nöje inom hufvudstaden, har, vete Gud genom hvad underbar skickelse, under snart 20 års tid existerat äfven ett halft dussin jerngrindar, hvilka, uppförda under antigrindarismens mest framstående period, öppna och tillsluta trafiken på Berzelii park. Upphofsmannen till ifrågavarande grindar måtte i sanning hafva varit en riktig krångelmakare, ty ej nog med det besvär han förorsakat allmänheten att hvarje gång den passerar parken bändanpp dessa osmorda kanaljer, deras öppningar är dertill så trånga, att för en person af någorlunda omfång det kan skattas snarare som en lycka än konst att helskinnad komma derigenom. Lägges så härtill att vintertiden i ö pningarnes midt ej sällan bildas valkar af snö och is, hvilka vid minsta ouppmärksamhet våldsamt förkortar en vandrares längd, så sannerligen man går derigenom för sitt nöjes skull. Hvad åter beträffar nuttan, ej kan anläggarens mening hafva varit att genom dessa hinder utestänga hundar och andra parkfiendtliga djur, ty i sådant fall hade följdriktigt samma sinnrika inrättningar bort appliceras jemväl å den sida af parken, der ej mindre än två gator i nästan oförminskad bredd nu utmynna; och afsedda åter att förebygga alltför starka tillopp af folk verka desamma, under nyssanförda förhållande, så mycket skadligare med afseende å aftoppet. Något skönhetsvärde kan man ej heller tillägga pjeser, hvilka, ej sällan söndriga, utgöra förtplantningsapparater för all den smuts och annan herrlighet menniskor och djur mer och mindre ofrivilligt der qvarlemna. Utan att vidare ingå i gissningar om afsigten med merberörda grindar, hvilka under sin alltför långa tillvaro säkerligen förorsakat flera blånader och blodviten än som samtidigt varit föremål för laga beifran, hemställer harmed ins. till vederbörande myndighet, huruvida icke till fromma särdeles för den stadsdel, som öfver parken har sin förnämsta ginväg på den egentliga staden, en uppoffring af dessa tortyranstalter kunde om möjligt redan före vinterns ingång försiggå. q.