Aftonbladet – 1 september 1868, sida 2

förlora kedjan till sin värd eller om hon skull anses som en sorts förbindelse mellan den båda, vet man ej. Säkert är att kedjan änm i dag finnes och bäres af nuvarande egarer till Engsö och att denne aldrig lägger der utaf sig, ty, om han det gör, händer hvad som vid likbande tillfälle händt dess förra egare, nemligen att Engsö råkar i brand. Kedjan — af rent guld — är sammansatt. at fina, på ett underbart sätt vridna länkar, och om någon af dem brister, kan ingen ny inassas. deri. En annan sägen förmäler att Sparreo en natt drömde att den Onde kom för att släpa honom med sig till sitt rike och att han, dä Sparren försökte motstånd,fängsläde honom med denna kedja, hvilken: han pm: morgonen ännu bar på sig. Andra natten drömde han att en god ande uppmanade honom att ständigt bära denna kedja, som i ig innehade en skyddande makt öfver Engsö. så länge dettas egare bar henne, Icke långt från hufvuddyggningen ligger cyrkan, det solljusaste, fridfullaste landtliga empel man kan se. Genom de höga fönstren skymtar man de vackra lummiga trädcronorna utanför, hvilkas skuggor fantastiskt eka i de breda, hvita fönsterfördjupningarne. stället för altartafla finnes endast ett högt, vart kors med en Kristusbild och detta reer sig mot en pelare, som åtskiljer tvenne ppna hvalfbågar, hvilka bilda ingången till jet vida högre än sjelfva altarrunden belägna iperska gvafkoret, der tvenne kolossala marsorsarkofager, synliga genom hvalfbågarne, örvara stoftet af den nuvarande egarens till ngsö farfars farfars föräldrar efter hvad jag ill minnas. I sakristian finnas en prydligt aretad och välbibehållen monstrans i renaisanoestil, åtskilliga gamla munkkåpor samt en spel arbetad af nunnor, ett underbart Erk; fatt ingalimte vutkert öfter nutldens