Aftonbladet – 31 augusti 1868, sida 3

de voro, enligt den vackra seden på landet; öppna förut: Ej hängde visitlådan der på en krok, 2j fanns någon tillstängd tambur, en allting var öppet och klart som en bok Och gladlynt hvarenda figur; Och förstuguqvisten var enrisbeströdd Och doft ifrån skogen oss bar; Att stiga i saln blef man tvungen och nödd, Fast dammig och resklädd man var. Välkomna det ljöd från värdinna och värd — Och famntag det blef utan krus —; Välkomna, god vänner, till broderlig härd Och tack för I gästen vårt hus! Ej prakt eller vällefnad bjuda vi på, Ej granna och konstiga ord, en nog kan man trifvas och stå sig ändå Blott välviljan dukar ens bord! Så der ungefär lät det, och skam den som inte ville finna sig under sådana omständigheter Har du sett ett riktigt landtligt hem, du genompyrda stadsbo? En treflig fyrkantig sa med ej så särdeles högt till taket, en hvitmenad spis med doftande björklöf i, fönstrer öppna för himlens vindar, möbler, som mar törs sätta sig på, och som se ut som de vuxit opp med huset, hemmastadda och flärdlösa, Ett anspråkslöst piano, ett rundt bord med några tidningar och böcker; utsigt åt en äng och bakom den en skogsdunge, röda och hvita hemväfda gardiner; och ett golf. så hvitskuradt, att man kan äta filbunke der. Medan vi nu pratade allahanda med värden, dukade värdinnan upp den smaklipaste aftonvard och småherrskapet började li allt mindre förskräckta; ja, de gingo ända derhän att de lemnade mammas kjol och började betrakta oss på fri hand. Förstås att de togo till flykten när vi vände oss om och sågu på dem. igen. Men likt en flock ERE, BARR SN de rg ga