Aftonbladet – 28 augusti 1868, sida 3

netterna i Paris och London att företaga et gemensamt steg i Bucharest för att ändtli gen en gång göra slut på de, rumäniska agi tatiomerna i Bulgarien. Om Österrike i den ak skall få medhåll hos de gelska regeringen, må säsom tvifvelaktigt. ieon ha enligt Indep. belge i dessa Fontaine bleau mottagit Demetrius Bratiano, en bro: der till den rumäniska ministerpresideote Jon Bratiano, och skall ha visat honom så mycken uppmärksamhet, att man deraf slu ter till ett särdeles vänskapligt förhålland mellan franska kabinettet och hofvet i Bu charest. ITALIEN. Såsom bekant är, har den länge oafgjorde frågan om den romerska skuldens fördelning nyligen fått sin lösning. I den konvention som ordnar saken, figurera dock endast Frankrike och Italien såsom kontraherande parter Protokollet omnämner dock formligen, at den romerska, regeringen gifvit sitt samtycke till uppgörelsen, hvilket innebär, att hon lemvat det franska kabinettet åtminstone ett slags muntligt uppdrag att vara hennes ombud. Då protokollet derjemte tillåter, att den del af den italienska skulden, som förskrifver sig från de i konungariket införli vade fordna romerska provinserna, skall ö verföras i den italienska hufvudboken, är detta ett indirekt faktiskt, om icke rättsligt erkännande, och det första, hvartill man kunnat förmå hofvet i Rom, af Romagnans, Markernas och Umbriens annexion. Åf artikeln 2 i protokollet inhemtar man, att det varit den påfliga regeringens motstånd mot denna föreskrift som förorsakat tidsutdrägten med denna liqvidation, och just detta motstånd bevisar, att man i Rom nogsamt insett vigten och betydelsen deraf. Konungariket ltaliens hela andel i skulden uppgår till 18 millioner och några tusen francs. TURKIET. Den amerikanska amiralen Farragut inträffade ombord på avisoångaren Frolick den 8 Augusti i Konstantinopel. Följande dagen besökte amiralen, beledsagad af amerikanska sändebudet mr Morris, Portens stordignitärer och medlemmarne af diplomatiska kåren; den 13 mottogs han af sultanen i Beglerbeg. Ryska sändebudet, general Ignatieff, gaf den 15 Aug. till amiralens ära en stor bankett. Fregatten Franklin skulle efter inträffandet af den storherrliga ferman, som tillstädjer fartygets passage genom Dandanellerna, äfven visa sig 1 Bosphoren. Mussurus Pascha, Portens sändebudi London, har af sultanen blifvit kallad till Konstantinopel. Det handlar dervid sannolikt om guvernörsposteh på Kreta. Yaver Pascha, armenisk katolik, har blifvit utnämnd till general-postdirektör. AFRIKA. . Amerikanska skonaren Gertrud Howes, Kapten Carberry, lade den 19 Juli till vid ög S:t Helena och medförde underrättelser om beklagansvärda fientligheter mellan hottentotterna och de engelska nybyggarne vid Hvalfiskviken på afrikanska kusten. Partyoct hade den 26 Maj ankrat i denna vik för att intaga en last hornboskap och får, då den underrättelse ingick, att hottentotterna hade drifvit bort boskapen och anryckte för att plundra nybygget. Kaptenen beväpnade och landsatte sitt manskap för att beskydda inbyggarne, tillbakaslog hottenotternas tre gånger förnyade anfall, och lät föra qvinnor och barn liksom följande morson samtliga nybyggarne ombord på skonaren. En viss Iveron, biträde åt en sedan ängre tid derstädes anställd missionär af chenska missionssällskapet, hr Halm, hvilken sförsigtigtvis vågat sig för långt in i landet, hade blifvit skjuten och kastad i en afgrund. Då underrättelse härom ankom till fartyget beslöt kaptenen att återhemta liket; han benannade en båt och utförde lyckligt sin afigt. Men på aftonen den 28 återkommo hottentotterna, omkrivg 300 man starka, till susten, gömde sig bakom husen och sökte förmå europeerna att gå i land. Dessa hade lock observerat de dolda fiendernas stora anal och stannade på fartyget. När hottenotterna således funno att de voro upptäckta, Irogo de sig i god ordning tillbaka igen. Samma dag ankom underrättelse att flera ngelsmän hade blifvit mördade. Man fruktar, att äfven hr Halm och största delen af le längre in i landet bosatta kolonisterna aft samma öde. Gertrud Howes afseglade lagen derpå till den portugisiska kolonien rid: Lilla Fiskviken, der utvandrarpe funno tt bjertligt mottagande. ASIEN. Från Japan berättas, att Stotsbasehi blifit uppmanad att antaga taikunatet, men att an afböjt detta förslag. Härmed blef den inge prins Kamesaboro vald till taikun, Den årige prinsen skulle ställas under Stotsschis beskydd, men denne ville icke åtaga sig detta besvärliga uppdrag, så enträget Mikadon än yrkar derpå. Ryktet påstår, utt Stotsbaschi skall bli utnämnd till minister ör utrikes ärendena. I Calcutta och Bombay inträffade underättelser förmäla, att emiren af Bokhara anagit alla ryska förslag, med undantag af let, att ryssarne skulle tå anlägga en fästing i Bokbara. Sekundur Khan skall af yssarne ha blifvit utnämnd till civilguvernör Samarkand. Telarrafradtarrättalger