i RR ERS V AP SEAT Me De voro särdeles feta, smärta och viga i sina rö relser. MMM—— — Kappseglingen i Carlskrona. Mar har benäget gifvit oss del af följande utdra; af ett bref från Carlskrona: Genom tidningarna har du troligtvis redan hört talas om kappoch prisseglingen Carlskrona, den 21 dennes (Josefinadagen I men en och annan närmare underrättelse der: Jom torde ändå kunna intressera dig. Dyliks I seglingar hafva på senare tider blifvit moderna och sällan har väl ett mod varit mers jatt glädja sig åt än detta, som bereder ett i flera fall så nyttigt, så angenämt och uppfriskande nöje. Sedan ungefärligen ett år tillbaka finnes härstädes ett sällska p, som kallar sig: Carlskroma båteskader och har till ändamål att befrämja båtsegling, öfva evolutioner m. m. d. Det utgöres förnämligast af flottans officerare och det var inom detta sällskap, som prisseglingen nu egde rum. Redan kl. 10 f. m. voro de 22 båtar, mellan hvilka täflingen skulle ske (nästan uteslutande barktacklade örlogsslupar) församlade vid Kungsbron, som, uppfylld af åskådare, gaf en liflig anblick, under det att en talrik samling damer och herrar, hvilka antecknat sig som deltagare i festen, embarkerade dels å ångfartyget Heimdal, dels å någon af de trenne på redden liggande skeppsgoss-briggarna, samma fartyg som för ett par veckor sedan så fördelaktigt uppträdde vid Helsingborg. Kl: 11 affyrades ett kanonskott, musiken spelte upp en paradmarsch och båt efter båt passerade, i förut bestämd ordning, förbi Heimdal, der afseglingstiden på det noggrannaste antecknades af prisdomaren och hans biträden. Efter femton minuters förlopp var hela eskadern till segels under en laber sydostlig bris. — Mörka moln hade emellertid hopat sig och nästan samtidigt med kappseglipgens början nedströmmade en väldig regnskur, en af dessa, som vi snart sagdt hela sommaren gått och längtat efter, nen som ändå icke nu blef rätt välkommen. Regnet upphörde dock efter en halftimmas förlopp, men efterträddes af en nästan fullkomlig stilltje. Svaga voro nu förhoppningarna för en fortsatt segling. Huru uppmärksamt hvarenda liten vindpust än observerades och hura angelägen man än var att uppfånga densamma, blef dock framåtskridandet i allmänhet under nära en hel timma nästan omärkligt. En och annan, som råkat in i starkare strömdrag mellan holmarna, såckade, till och med stundtals akter öfver, då andra åter -hade något bättre tur och bland dessa märktes snart båten n:r 9 Oscara, som var försedd med ett för tillfället särdeles lämpligt toppsegel, hafva vunnit ett betydligt försprång. Men den bestämda banan — (omkring Laboratorieholmen, öster om Koholmen och Getskär, rundt inre Hjortgrundspricken, vester om Isbådaprickarna mellan fästningarna, tillbaka till Kungsbron) — var lång 9I engelska mil) och tålamodet började svigta. vad var att göral... Ah, Gudskelof, der kommer brisen tillbaka, han växer, den bleknade fjärden krusas åter, solen lyser fram och glädjen i deltagarnes blickar. Då jag nu säger: deltagarne glömmer jag likväl icke deltagarinnorna. Som du påminner dig hafva våra älskvärda damer här på platsen en afgjord förkärlek för allt som tillhör sjön, en förkärlek, som hos rätt många af dem står i förening med en icke obetydlig sakkännedom, inhemtad under flitiga seglatser i vår vackra skärgård, hvilket också gör att ett nöje, sådant som det ifrågavarande, icke någorstädes kan vinna större intresse hos det täcka könet än just här. Att detta skänkte täflingen ett förökadtbehag behöfver jag icke tillägga. Falken) viner! utropade här en högväxt skönhet med glad förhoppning. Jag tror på Paddan )! förklarade en annan med sydländsk liflighet, under det att en intagande blondin framhviskade en knappt hörbar välönskan för Tric Trac) och hennes granne med qvinlig resignation anmärkte Den envises ) senfärdighet. Klockan blef nära 3 på eftermiddagen. Heimdal, som gjort en tur kring redden, likasom briggarna, gick åter till ankars vid Kungsbron. Oscara var, som länge kunnat förutses, den första som upphann målet, efer att hafva genomseglat pen på 3 timnar, 22 minuter och 35 sekunder. Sju mit nuter senare kom Falken, derefter John-o.s. v. med större och mindre mellantid, tilldess Snäckan ändtligen anlände omkring kl. 5. Hela eskadern afgick nu till Hästö, hvarest samtliga deltagarne (omkring 200 personer) andsattes och der man iekskogen vid stranlen mötte den lika vackra som för tillfället välkomna anblicken af dukade bord, uppställda i skuggan af stora, öppna tält, rikt prydda med flaggor och festoner. Den väl serverade middagen smakade förträffligt, oakadt en berömvärd frånvaro af all matlyx. Prisdomaren för dagen, amiral Sundin, utoragte en skål för prisgifvarne, hvaribland i örsta rummet nämndes H. K. H. prins Oscar, ich derefter egde prisutdelningen rum, sedan lagens protokoller nu hunnit justeras. Som . neningen med denna prissegling var att göra l. garne, så vidt ske kunde, oberoende af del. lika båtarnes bättre eller sämre egenskaper, . ade dessa under föregående seglingar blifvit ,edömda, hvarefter bestämts s.k. reduktionsaktorer, förmedelst hvilka skulle åstadkomnas den största möjliga jemnlikhet med afeende på sannolikheten att vinna pris. Efer denna något invecklade räkning befanns iu att: