Aftonbladet – 27 augusti 1868, sida 3

Hvad beträffar den föreslagna kommunikation leden mellan Lycksele kyrkplats och Hemn: kyrka vid Ranfjorden i Norge, synes denna kor munikationsled på flera skäl böra lemnas för träde framför den af professor Daa föreslagi vägförbindelsen. . Från Westerbottens läns lap marker har under många års vintrar ett lifli varuutbyte egt rum med invånarne vid Ranfjo den, dit lappmarkens bebyggare öfverfört produ terna af sin boskapsskötsel, och i stället arhemt spanmål och andra förnödenheter. Under sistfö flutna vinter har kommunikationen likväl val störst, ty det har blifvit af trovärdiga person meddeladt, att med säkerhet 1000 lass varor frå Westerbottens läns lappmarker blifvit forslade ti Ranfjorden, och lika många lass derifrån tillbat till Lappmarken. Svårigheterna för öfvergångt af Kölen från Westerbottens läns lappmarker äl icke så betydande som från Norrbottens. Bisko Agardh uppgifver i sin statistik, att Kölen just Westerbottens län har sin minsta höjd, och hva vi med säkerhet tro oss känna är att öfvergänge derstädes är jemförelsevis ganska lätt, emeda naturen å sjelfva fjellet bildat en dalsträcknin; der väg utan särdeles stora kostnader kan åstac kommas, Dertill kommer att derstädes icke er någon del at Kölens bergsrygg är kal och skog lös, ba oaktadt en af brefskritvarne till professc Daa framkommit med den tvetydiga uppgiften at efter Ume floddal skogen sträcker sig såvidt ja kunnat få veta till inemot Tärna, så är verklig förhållandet, att efter nämnde floddal skoge sträcker sig oafbrutet ända upp till riksgränse och derifrån till Ranfjorden. Hela denna sträcks af hvilken således icke ens den ringaste del ut gör fjelland, kan ock sägas vara bebygd och be folkad, ty afståndet emellan de längst från hvar andra: belägna byarne och gårdarne är högst e mil, hvadan det på denna väg icke ens för när varande kan blifva behöfligt att tillbringa någo natt under bar himmel i skogen. Man kan säle des föreställa sig huru mycket lättare det måst vara att till Norge bana väg öfver Kölen frå: Westerbottens läns lappmarker än från Norrbot tens. Det antal menniskor, som kunna draga nytta a vägförbindelsen emellan Lycksele och Ranenfjord kan antagas vara större än det professor Daa be iknat hafva fördel af väganläggningen från Bod I Pite och Skellefte. Största fördelarne af dei förra vägförbindelsen tillkomma otvifvelaktig Åsele och Lycksele lappmarker, hvilka, enligt se naste folkmängdsuppgitt, hafva en befolkning a 17,076 personer, således flerdubbelt öfverstigande befolkningen i Arvidsjaurs och Arjeplougs lapp marker. Med fullt lika skäl, på grund hvara professor Daa anser invånarne i Pites och Skel eftes dalsträckningar kunna draga nytta af der norra kommunikationsleden, våga vi pästå, att in vånarne i Degerfors, Wännäs, Ume, Nordmalings och Bjurholms pastorater kunna erhålla fördel a dom föreglagna södra: kommanikatiopsliniens och öfverstiger folkmängden i dessa pastorat sami Lycksele och Åsele lappmarker sannolikt det a! professor Daa beräknade antalet menniskor efter Pites och Skelleftes floddalar. Man har äfven i Westerbottens län hört uppgifvas, att personer sorå Bott efter den-föreslagna norra kommunika tionslinien, för att undvika svårigheterna att från Norrbottens Jappmarker öfverfara Kölen, färdats med foror till Norge på den för dem vida längre vägen öfver Kölen genom Westerbottens läns appmarker. Emedan Lycksele och Åsele lappmarker äro vida bördigare än Arjeplougs och Arvidsjaurs är en naturlig följd att i de förra vida betydligare boskapsskötse idkas än i de senare. Antalet af år 1865 vinterfödda kreatur i Åsele och Lycksele lappmarker var ganska stort, nemligen kor: 9747, ungnöt: 2362, och således flera gånger öfverstigande untalet boskapskreatur i Arjeplougs och Arvidsaurs lappmarker. För befordran af landsväga rafik funnos under år 1865 inom. Westerbottens äns lappmarker ett icke ringa antal hästar, nemigen öfver 3 är gamla: 2085, utom 471, som voro inder 3 år. På ofvananförda skäl hysa våra kommittenter len öfvertygelsen, att den föreslagna kommunikaionsleden från Lycksele till Heninxs eller Mo tyrkor, vid Ranfjorden helst Hemnees kyrka, bör ramför någon annan ifrågasatt led emellan Botteniafvet och Nordsjön komma till utförande, men medan alla de förhållanden, som inverka på betämmandet af denna kommunikationsled, kunna ndast genom enfallständig undersökning utredas; å vi härmed å våra kommittenters vägnar ödmjust fortsätta ofvanomförmälda ansökning att I ktes vidtaga erforderliga åtgärder för att meraämnde vägsträckningar från Lycksele lappmark ill Hemnaes och Mo kyrkör måtte blifva at derill kompetente: personer behörigen undersökta och eskrifna.