Aftonbladet – 27 augusti 1868, sida 2

på hvad sätt hon kunde vara sin unga hyresgäst till nöjes. Min mor är sjuk, svarade Dora, och jag måste skaffa en läkare. Madame Bernard stirrade helt förvånad. Sjuk, utropade hon. Då måste vi ha den engelske doktorn — doktor Richard. Dora kunde icke låta bli att en smula rycka till. Hon ville icke ha doktor Richard. hon skulle sjelf ha haft svårt att säga hvarföre. , Ar han en skicklig doktor, frågade hor tveksamt — en riktigt skicklig, menar jag? Skicklig,, utbrast madame Bernard. Val det inte han som räddade madame Bernards barn, som var svart i ansigtet? Och nä den stackars monsieur Legrand hade den der hjernfebern — var det inte han som räddade honom? Han skulle vara den störste doktor i Rouen, om han inte alltid vore, ingen vet hvar.w . Låt oss då gå efter någon annan, sade Dora hastigt; jag får inte förlora någon tid., Jag skall följa er till doktor Richard föreslog madame Bernard godlynt, och om han inte är hemma kunna vi gå till doktoi Merson — men jag för min del har inte stort förtroende till bonomp, tillade hon med en betydelsefull skakning på hufvudet. De gingo ut tillsammans. Qvällen var vacker, men sval. Den kalla luften gjorde Dora godt och bidrog att lugna. henne. Jag hoppas att det inte är någon fara. utan bara någon liten själsskaknirg, tänkte hon, i det hon redan började hemta sig frår sina farhågor. Jag är emellertid glad öfver att få rådfråga en doktor. Jag vill hoppas att doktor Rivlard måtte vara en skicklig läkare. b Terefter frågade hvn vm han Bodde lång ort,