Aftonbladet – 27 augusti 1868, sida 2

Article Image
å dem användas. På de allra flesta stäl-j n begagnas de med verklig fördel blott af1 igra högst få studenter; och mångenstädes: ryr till och med professorn sig föga derom edan trädgårdsmästaren använder otrolig: d och mycket, mycket penningar på att)! ppdraga plantor, som ingen ser och som nappast göra så mycken nytta att deras multnade qvarlefvor tjena sängarne till gödol. Vid universiteterna börfinnas så pass rycket, som behöfves som ett gagnande unervispingsmateriel och för vetenskapliga fråors lösning, och hvilket med betydligt minre kostnader kan anskaffas; och genom esestipendier kunna unga naturforskare bättre ittas i tillfälle att vid någondera af Euroas större trädgårdar (de äro 3-2) söka ch vinna den utbildning i det speciella, som ndast der kan erhållas. Hvad vi deremot i det ännu Gudi klagadt miversitetslösa Stockholm behöfva, det är ågot som afser den stora massan. Viborde är ha en vacker anläggning, som kunde jena till mönsterprof för trädgårdsplaner, lomstergrupper, parklunder, der ögat hviade sig vid det gröna och sköna, der mani efvande bild såge hvad man sjelf kunde i märre skala hos sig tillämpa. Vi borde här a samlingar af de örter, så annuella som jerenna, som af oss kunna och böra till ytta och nöje odlas, af buskar och träd, som uthärda klimatet i mellersta Sverge. Vi orde ha här och der ordnade små grupper lels af sådana växter, som för sin användning i det allmänna hoshållet eller läkekonsten, eller för egendomligheten i sina yttre former äro särdeles anmärkningsvärda och företrädesvis egnade att gifva begrepp om naturens storartade mångfald och ändamälsenligheten af deras bildningar, dels af sådane, som tjena till att karakterisera olika länder och naturen derstädes. I afseende på det senare kunde man således hafva sammanställningar af en alpflora, en nyholiändsk, en nordasiatisk, en nordamerikansk, och slutligen en profsamling af den svenska florans typer, att vara tillgänglig för den studerande ungdomen i hufvudstadens många skolor, dit lärarne förde sina elever för att vidga den kunskap de förut här i trakten inhemtat af växtrikets former. Hvad den växtlighet angår, som,.ej. trifves på, källjord los oss, men hvarmed så mycket intresse är förenadt, så fiones uppe på höjderna i bakgrunden af platsen rum nog att efter råd och lägenhet i framtiden uppföra ett större hus för palmer och den tropiska verldens andra under, ett hus för Capfiorans, ett för det varmare Amerikas och ett för Nya Hollands skönaste och underbaraste växtformer, 0. s. Vv. Ty nog är det att undra öfver, att hufvudstaden i Linnes land ej skulle erbjuda sina 180,000 invånare ett tillfälle att se huru t. ex. en palm ser ut och växer, eller få en aning om de yppiga former hvari växterna kläda sig der nere i den varma södern; och nog är det i sanning att beklaga att, om en föreläsare i Stockholm vill för sina åhörare framställa något häraf, han måste frakta materialiet från Upsala — om det der kan erhållas! Man har jemväl talat om nödvändigheten för Stockholm att, liksom andra större städer, få en zoologisk trädgård, hvars föremål i så hög grad ådraga sig den stora allmänbetens uppmärksamhet och väcka samt underhålia deras kunskapsbegär; och, som bekant är, höllos — vi tro för några år sedan — öfverläggningar härom, sedan en enskild person till en dyliks grundläggande donerat ett kapital af 10,000 rdr. Vi känna ej-om hrr komiterade för denna frågas utredande ännu fattat något bestämdt beslut och vidtagit några åtgärder — eller om man liksom baxnat för de stora medel, som skulle erfordras för en dylik anstalts upprättande i hvad man ansett som en någorlunda godkännbar skala. Men hvad skulle hindra, att man här i Humlegården gjorde en början, en ringa början med några burar, med några inhägnade, med några dammar, hvari man placerade ett och annat djur, först några för oss inhemska (räf, varg, lo, björn, elg, fåglar), sedan en och annan märkligare från utlandet (tiger, lejon, hyena, kamel, elefant, ormar, sköldpaddor), i bredd med volierer, aquarier m. m, Man har börjat göra så i Göteborg, och man har ju icke hört atti Trädgårdsföreningen derstädes, som ligger åtminstone lika mycket som vår Humlegård invid staden, detta medfört någon olägenhet hvarken af stank eHer råttor, men väl att det mötts af mycket bifall. Hura Aspmans aqvarium blifvit beskådadt känner man, och högst få menageriegare, som besökt hufvudstaden, hafva haft skälatt klaga öfver bristande publik. Få saker utgöra i så hög grad mängdens förtjusning. På detta sätt skulle Humlegården förvandlas till botanisk och zoologisk trädgård ej i den gamia storartade stilen, som erfordrar ofantliga kostnader, utan med stadig hänsyn till folkets behof och gagn och : sakta framskridande utveckling. Först planerades det hela, sedan anlades gångar och gräsplaner, derefter utsattes en och annar grupp af växter, ett och annat tillhåll för djur, och så växte här upp småningom en kraftfull och efter en förut uppgjord plan, en inrättning, som biefve lika mycket en prydnad för hufvudstaden, som en heder för hela landet. Och ville man i system med afsigten att för folket åskådliggöra det utmärktaste ur naturens riken, äfven meddela några bilder af jordens byggnad, af dess olika bergformationer, grufvor och dylikt från grundlaget till skapelsehistorien; ville man här och der uppställa efterbildningar af en och annan af dessa jätteformer, som karakterisera fornverldens underbart jättelika djuroch växtverld, så finnes nog här plats inon Humlegårdens vidsträckta inhägnad för all detta och ännu mycket mera ), 4) Bredvid detta vore det möjligen skäl atttäni

27 augusti 1868, sida 2

Thumbnail