Aftonbladet – 26 augusti 1868, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Monitören tillkännager, att markis de Ban neville blifvit utnämnd till sändebud i Ron grefve de Comminges-Guitaut i Bern oc grefve de Lagueronniere i Brissel. Tidningarna ha att berätta om politisk demonstrationer, som förefallit i Marseille oc i Loches vid Tours. På det förra ställe hölls militärrevy den 15 dennes och allmän heten ropade dervid: Lefve friheten! Bor med kriget! På det senare stället föreföll demonstrationerna på en bankett, som afslu tade en landtbruksfest. Då ordföranden fö reslog en skål för kejsaren, reste sig icke all de närvarande; en af gästerna ropade då, at man skulle kasta dem på dörren, hvilka ick stego upp. Man protesterade dock häremot och den, som väckt förslaget, lemnade m sjelf salen. Sinnesstämningen var mycket re tad och urartade i ett verkligt tumult, då er af de närvarande godsegarne steg upp för at hålla ett tal. Man afbröt honom från all håll, hvarpå han utbrast: Jag protestera: med ropet: Lefve nationen! Lefve friheten b Andra svarade med ropet: Lefve kejsaren hvaremot åter ropet: Lefve friheten ! uppstämdes. Saken har väckt stort uppseende i departementet, isynnerhet som den goödsegare, som först höjde ropet: Lefve frihetenb (hans namn är Victor Febvre), samt hans måg blifvit arresterade. De blefvo dock snart åter försatta på fri fot. Kölnische Zeitung berättar, att den sorgligt ryktbare Paul de Cassagnac, som blef riddare af hederslegionen den 15 dennes, mottagit särskilda lyckönskningar af kejsarinnan Eugenie. Icke heller så illa! anmärker tidningen i anledning häraf. Apropos den nye riddaren, så processar han för närvarande med en marinofficer om upprättelse för en örfil. Marinofficeren Lullier begat sig nemligen en dag i förra månaden upp på tidningen Pays byrå och slog utan krus hr Cassagnac vid örat. Lullier har inför rätten erkänt, att hans afsigt var att hämnas, emedan ban betraktade en artikel i Pays, hvari Quartier latin angripes, såsom en personlig skymf. Han hade icke varit väpnad med revolver, såsom man påstått. Paul de Cassagnac redogjorde å sin sida för detta uppträde, som föreföll den 25 Juli. Han sade, att det, i samma ögonblick han fick örfilen, rann honom i sinnet att döda Lullier, men han hade dock besinnat sig. Sedan vittnen blifvit hörda, skall utslag i målet afkunnas den 21 dennes. ÖSTERRIKE. Från Wien meddelas, att den cisleithanska ministerpresidenten furst Auersperg den 20 dennes rest till Prag för att träffa aftal med det tyska partiet angående landtdagens öppnande, som skulle ske den 22 (icke den 28, såsom förut uppgifvits). En del af de stora godsegarne i Böhmen har afhållit sig från deltagande i valen. Vid böhmiska landtdagens öppnande voro 122 deputerade närvarande; den högkonservativa aristokratien var ej synlig. På mähriska landtdagen saknades erkebiskopen af Olmiitz, biskopen af Brinn samt anhängarne af feodalpartiet. Den bekante ungerske statsmannen Frans Deak, majoritetens ledare i deputeradekammaren i Pesth, har varit föremål för ett mordanslag, om hvilket skrifves till tidningen Wanderer den 18 Aug: Ohyggliga rykten äro i dag i omlopp härstädes. En komplott har blifvit upptäckt. Flere unge män ha sammansvurit sig för att mörda landsförrädaren Frans Deak. Den som hade åtagit sig att döda honom, sitter redan i arrest på rådhuset. Man fann hos honom en lista öfver de sammansvurna (hvilka alla skola vara i en mycket ungdomlig ålder, nemligen 14— 15 år gamla) samt en revolver. Deak skall redan för flera dagar sedan ha blifvit underrättad om att man traktade efter hans lif. Han log emellertid och svarade: Jag går nu till min skräddare och beställer mig en skottfri skjorta och väst å la Bismarck. Den häktade säges vara en bokhandelselev. Han och några andra unga män hade bildat en remlig politisk klubb och buro såsom känneecken en röd fjäder i hatten. Tidningen etraktar attentatet såsom ett blindt skrämkott, i likhet med Beniczkys komedimessiga örsvinnande och de otaliga anonyma hotelseBEER TR NO SR EE a ta ESA BRED 2 RASEN