Aftonbladet – 24 augusti 1868, sida 3

li silfvermynt. Ar 1681 förordnades att carolinen skulle betalas med två och en tredjeCI dels mark. Men den finnes ofta hafva blif: vit betald med tjugu öre silfvermynt eller två aloch en half mark. Ar 1717 höjdes carolinen till tjugufem öre silfvermynt, det vill säga g löfver tre mark. il Som emellertid begreppen om myntväsen! det voro föga rediga och många höllo före .Jatt värdet till största delen låg i prägeln , eller stampen och ej i myntets halt och vigt, -I blefvo dessa förändringar endast dekretei rade 2). Således fick ingenting till följd af lett inneboende verkligt värde intaga sitt bestämda rum på värdenas skala, hvadan rstor oreda och oerhörda förluster uppkommo. Under Carl XII:s tid utpräglades två-marksstycken eller en carolin, fyra-markstl stycken eller två caroliner och åtta-marksstycken eller fyra caroliner. Benämningen carolin var då på sjelfva myntstyckena utI satt. Vid 1756 års riksdag beslöts att uppt) höra med caroliners utmyntning, och de igenfinnas nu endast sparsamt uti myntsamlinar, hvadan inga olägenheter kunna uppomma genom detta namns återupptagande. Vi skola hädanefter företrädesvis begagna denna benämning, då frågan är om vårt nya I guldmynt. 2 mom. 2. Hvarje sådant myntstycke skall hafva en tvärlinie af 6,4 linier, eller i franskt mått 19 millimeter samt väga 75,8876 T korn, eller i fransk vigt 3,22580 gram, och bör derå utsättas såväl benämningen 1 carolin I som det internationella värdet 10 francs. Ur detta moment bemärka vi att myntstyckets diameter. blifvit bestämd till likhet med de förut i omlopp varande enligt myntkonventionen utpräglade tiofrancsstycken, hvilket af praktiska skäl är särdeles lämpligt. Myntstyckets vigt är som sig bör uppgilfvet både uti nu brukliga syenska korn och den verldsbekanta gramvigten, hvarmed svenska apotekare redan blitvit lyckliggjorda. Vi anse att myntväsendets ordnände är lika vigtigt som apotekväsendets, hvadan det torde vara att hoppas att gramvigten jemväl blir autagen till myntvigt. Ifrån år 1555, då kung Gustaf uttryckte den riktiga tanke: Att öfver allt i riket enahanda mått och vigt brukas och hafvas skall, till år 1855 då nu gällande mått och vigtsystem antogs, hade uppkommit en mängd olika vigtförordningar, hvarigenom ej mindre än tretton olika vigtslag kunde lagenligen begagnas. Tolf af dessa slopades helt och hållet år 1855, men följden af att 1854 års riksdag ej antog gramvigten har blifvit, att man redan år 1868 nödgats åt devna vigt upplåta ett litet hörn, hvarifrån den nog utbreder sig så, att den blir allmän. Vi hafva emellertid nu tvenne lagliga vigtenheter i Sverge, och många skäl tala för att gramvigten må antagas såväl till myntvigt som till tullvigt. Defyra decimaler till en så liten qvaptitet som en gram äro visserligen något afskräckande, men ett enklare förhållande står till buds, ty om man multiplicerar tyngden af en carolin med 31, så uppkommer 99,9998 gram hvadan skilnaden är endast 210,000 af en gram eller en tusendel af det tillåtna remedium i vigt, således en tillochmed på apotek ovägbar qvantitet som saknar all praktisk betydenhet. Trettioen caroliner skola derföre väga 100 gram, hvilken vägning deremot är lätt att åstadkomma, så snart man blott hunnit skaffa sig 31 caroliner. På den Norska specien står utsatt i prägeln att 9!(a specter äro lika med en mark fint. På den Preussiska thalern, att 14 stycken äro lika med en mark fint. Det är således ingenting ovanligt, att man tager ett visst antal myntstycken och uppfitver deras gemensamma vigt i något rundt . elt antal vigtenheter. Att båda benämningarna: en carolin och tio francs komma att utsättas å myntstycket medför stor lättnad både för svenskar och främlingar. S 3. Remedium, så i halt, som i vigt, år å hvarje carolin utgöra två ett-tusendelar iver eller under rätta halten eller vigten. Denna paragraf innefattar en vida större noggrannhet än tillförene, ty numera får hvarje carolin underkastas prof, hvaremot enligt den äldre törfattningen remedium beräknades pr skålpund. Väl veta vi att i tillämpningen man varit vida noggrannare än den äldre författningen ålagt, men det är ju i sin ordning att författningen förutsätter och fordrar den största möjliga noggrannhet. Remedium har också blifvit nedsatt från tre tusendelar, som var medgifvet på dukaterna, till två tusendelar, som nu är bestämdt för carolinerna. Då man erinrar sig att dokaten är något större än carolinen, så finner man, att det fordras en större konstfärdighet att hålla hvarje myntstycke inom de nu bestämda trängre gränsorna för remedium i halt och vigt. 4. A guld, som till utmyntning vid myntverket inlemnas, skall afräknas myntskatt, hvilken Vi tillsvidare bestämt till två tiondels procent; hvarjemte skedningsafgift bör enligt gällande föreskrift erläggas för uid, som är osmidigt. Uti den kungliga propositionen till riksdasen förbehöll sig K. M:t att sätta slagskaten till högst ?10 procent. Enligt denna paagraf har densamma blifvit nedsatt till t å iondels procent eller med en tredjedel. Denna åtgärd kommer att väsentligen unlerlätta spridningen af carolinerna och gör för iksbanken, myntverkets förnämsta afnämare, n besparing, hvarigenom riksbanken komb ner i tillfälle att till ett pris, som endast sl ned en femtedels procent öfverstiger guldvärdet, kunna tillhandahälla allmänheten af le nya carolinerna. Vidare kommer s.k. kedningsafgift hädanefter endast att erläggas k ör guld, som är osmidigt. Gerna erkänande dessa stora framsteg hoppas vi att, !p edan ett nytt myntsystem blifvit helt och vållet genomfördt, och såväl silfversom kop4; armynt blifvit skiljemynt, all myntskatt på .. Dt OO me tr RA ft SN) KR Jr JR AA vh RR suld må kunna komma att upphöra. pe 8 5. Denna förordning skall gälla från ., ch med den 1 nästkommande Oktober. , Vi förmoda att denna termin äfven an9 ifver den dag, då caroliner till det pris hrr t allmäktige behaga bestämma, må finnas tillc ängliga i riksbanken. Uti ingressen till denna författning utlof-. ar K. M:t att i enlighet med riksdagens eslut så snart tjugufemfranesstycken, ut) År 1664 utmyntades caroliner till 64 öre eller dubbla svenska daler, d. v. s. mera än en spe-h cie, hvilken den tilen gällde 6A å 7 mark. m Detta var dock ett undantag, ty det fullföljäl des icke. re