Aftonbladet – 21 augusti 1868, sida 3

MA jade och Bärha nne fvit fter ing ne, er et n i dre ken daaded t I 2 Spanien står det bra till! Den kungliga t tern i Madrid har fått sig en ny dir tör, chefen för prinsessans kavalleri, sei Velasco. Spanien ligger icke så långt fi Ryssland som man skulle tro. — Skarpskyttemötet förliden sönde Med anledhing af Stockholms skarpskyt förenings beslut att förändra målet för st dagens utfärd från Kalmarsand till Rose berg har öfverbefälhafvaren för Håbo skar skytteförening, kapten E. A. Björkman, tit i tidningarne införa ei reklimation, sc vi änse öss böra här återgifva på sami fing som vi meddela några för sakens b ysning nödiga upplysningar, som vi varit tillfälle inhemta. Hr Björkmans skvift h följande lydelse: Såsom orsaker till Stockholmskårens beslut, ej infinna sig vid Kalmarsand, uppgifvas dels I kala svårigheter, dels att inga andra förening ville möta, utom Håbo. Hvad den förra orsak beträffar, hade hr. öfvörbefälhalvären jemte tle kompanichefer vid stockholms skarpskyttekår r dan för mer än tre veckor sedan tagit platsen betraktande, och ehuru en possessionat i trakte först afgaf och sedan återtog sitt löfte, att få b gagna en hage jemte afbergad åker och änr mark, lemnades derom Af mig fullständig unde rättelse redan 14 dagar före mötet, hvarför inte hinder redan då förefanns för Stockholms skar skyttestyrelse att, antingen på grund af nämnd lokala svårighet fatta och tillkännagifva gitt be slut att kåren ej kunde deltaga i mötet, . elle också i samråd mid Håbs plyrelio och mig ö verenskomina oi annan plats. Föröfrigt anhålle jag få hänvisa till den af mig uppgifna allmänn pang för mötets gång, och då jag blifvit häftig klandrad derför, att jag ej meddelat närmare be stämmelser rörande manöverns utsträckning, rast platser m. m., ber jag få erinra, att dessa uppgif ters meddelande icke berodde af mig, så läng hr måjor Ankarcrona var den för tillfället tjenst görande högste befälhafvaren, och så längt ingen ting i detta hänseende tar f honom bestämdt kunde ju 6j heller något meddela. Ett motsat beteende skulle icke allenast varit högst ogrann laga, utan äfven hafva föranledt fullt befogad anmärkningar för bristande militärisk takt. Hvad den andra anförda orsaken beträffar, elle att ingen förening utom Håbo anmält sig till mö tet, mäste jag högeligen bellaga, att man tagi sin tillfygt till en dylik osanning. Hedan före d enites hatle inderrättelse anlänt, att Vermdö Strengnäs och Marsefreds skarpskyttekåret an mält sig tilja konima till Kalmarsand, och härom hade såväl öfverbefälhafvaren som kompanichefen hr dr Sohlman, erhållit underrättelse. På torsdagen erhöll jag underrättelse, att Eskilstuna, sedan att Litslena med flera föreningar ärnade infinna sig, då jag ögonblickligen afsände brefvet från Eskiltuna med särskildt bud till Stock: holm, men fick också på samma gång den förvå nande tnterrätttlse, ätt Stockholms skarpskytt kår, söm naturligtvis egde full rätt att sjelf ut blifva från mötet, dessutom genom sin öfverbefälhafvare eller styrelse, utan att meddela sig, än mindre derom rådgöra med oss, som dock voro de inbjudande, utsändt telegrammer och tidnings notiser, att mötesplatsen var ändrad, och inbjö de andra föreningarne till Rosersberg, allt detta så i sista stunden, att ingenting hos oss kunde I 1 arrangeras eller ändras. Att sjelf uteblifva var hvarje förenings ensak, men att på dylikt sätt kontramandera en annan, låt vara ritiga, kårs väl: I menta inbjudiiing, vittnar om ett öfvermod, som jär föga förenligt med sann bildning och en lefvande rättskänsla, och hvilket man sålunda minst väntat att finna hos Stockholms skarpskyttestyrelse. Uttrycket kan synas hårdt, men annat epitet kan svårligen tilläggas en handling, som på samma gång gäckade krigsministerns auktorisation, den inbjudande föreningen och de inbjudna, förutom den talrika folkmängd, som från flera mil aflägsna trakter infann JE vid Kalmarsand och nu såg sig sviken i sina förhoppningar. Då dertill kommer, att relativt ganska betydliga förluster härigenom drabbat såväl skarpskytteatdelningarne här, hvilka uppbjudit allt för att visa sig på värdigt sätt, som äfven styrelsen och enskilda personer, af hvilka senare flera förhyrt lokaler och anskaffat förråd af hvarjebanda förnödenheter, som nu ej kunna realiseras, äro vi fullt berättigade att erhålla ett tillfredsställande svar på på den frågan: hvem har berättigat Stockholms skarpskyttestyrelse att, så i sista stund, på eget bevåg ändra en annan förenings gjorda inbjudning? Emellertid har genom detta, minst sagdt, obetänkta handlingssätt en vacker och fosterländsk ide blifvit ytterligare söndersliten, ett godt ändamål förfeladt, och ovilja samt bitterhet fått insteg, der inbördes enighet och samverkan är af högsta vigt. Au jag, såsom förmodad upphofsman till ändringen af mötesplats och uteblifna arrangementer, blef ett mål för den allmänna förbittringen, var den lön mitt välvilliga bemödande erhöll. På IHåbo skarpskyttekårs vägnar. N E. A. Björkman Vi hafva haft tillfälle taga kännedom om de underhandlingar och den korrespondens, som förts emellan inbjudaren till Kalmarsandsmötet och öfverbefälhafvaren för Stockholmskåren, och vi kunna icke neka, att ett fog till anmärkning förekommer mot den sistnämnda och mot Stockholmsföreningens styrelse, nemligen att hafva med alltför stort förtroende till erhållna uppgifter antagit inbjudningen att möta vid Kalmarsand. Först efter inbjudningens antagande rekognoscerades br rr Un a JE den föreslagna mötesplatsen af Stockholmskärens öfverbetälhafvare och några medlemmar af karens öfriga befä dervid i högsta grad olämplig för sammandragning af en större truppstyrka, men som inbjudningen redan var utfärdad, ansåg man sig böra söka på bästa sätt öfvervinna svårigheterna och låta det blifva vid den ursprungliga planen. Men detta skedde endast under förutsättning att den af hr Björkman omförmälda hage jemte afbergad åker och ängsmark skulle fa af trupperna beträdas, och hr Björkman, som var tillstädes, förklarade att i detta afseende intet hinder nötte. Förliden onsdag, den 12 dennes, hale Stockholmsföreningens styrelse sammanräde, då bland annat beslut skulle fattas m åtskilliga i sammanhang med den belutna utflygten stående angelägenheter. Der-: id tillkännagaf likväl kårens öfverbefäl-! iafvare, att han genom ett dagen förut da-: eradt bref från hr Björkman, till sin ledsad erfarit, att det omtalade löftet att få egagna den enda mark, som kunde använTrakten befanns. mm JT DV OO äv k las för truppernas sammandragning, blifvit 8 tertaget, samt att ingen annan skarpskytte-u Pro TOD YARED SE Det har jag inte sagt, svarade Dora, om gerna ville mystifiera honom en smula; jag säger bara, att den är gjord af en enda and. Monsieur Merand såg helt ledsen ut. SE f ( i E c