Aftonbladet – 19 augusti 1868, sida 2

i det närmaste medelmåttig skörd. Rågen, ortens hufvudsäde, har vid anställd tröskning befunnits vara ovanligt Jifvande i spann och antages lemna fullt medelmåttio Skörd. Värsädena af ärter, korn, hafre och blandsäd, varom åberopas hvad iförrs berättelsen omförmäldes, hafva endast å lösare ord med fuktigt läge uppnått en frodigare växt. Potates har fortfarande ett Jofvande utseende. Rofvor och andra rotfrukter, der de ej blifvit af ask förstörda, äro äfven af frodig växt. Höskörden har utfallit vida mindre under under medelmåttiga år, till ungefär hälften mot sistförflutna årets skörd. Kristianstads län: Vintersädet af hvete och råg har motstått torkar bättre än man vågade hoppas och blifvit väl inbergadt. Kärnan är af god beskaffenhet och axen hafva befunnits väl matade. Man vågar till och med tro, att hvetet skall gifva afkastning öfver medelmåttan och att rågafkastningen blifver minst medelmåttig. Väårsäde, af korn, hafre och bandsäd kommer deremot i allmänhet att lemna högst obetydlig afkastning. På högländt sandjord hafva dessa sä desslag förtorkat och strået blifvit utomordentligt: kort. Mera bördiga och sidländta trakter finnas likväl, der äfven vårsäden syneslemna någorlunda god afkastning, men dessa trakter äro för fåtaliga. att kunma tagas i stor beräkning. Afmejningen af dessa sädesslag har redan å många ställen försiggått och äfven inbergningen är verkställd. Med trindsäd är förhållandet enahanda. All förhoppning om god potatesskörd är öfvergifven. Rotkuölarne äro ovanligt små och äfven om nederbörd skulle inträffa lärer den förökning i växtkraften, Som deraf kom bärflyta, endast korema att medföra nya skott å rötknölarne, hvilka deraf icke förbättra. Öfriga rotfrukter visa sig ej heller lofvande, men om dessas förbittring genom nederbörd kan dock finnas någon förhoppning. Höet har blifvit väl inbergadt, men afkastningen bar i allmänhet uppgått endast till hälften mot hvad under vanliga förhållanden beräknas; dock är fodret af särdeles god beskaffenhet. Nåfn andra skörd är icke att påräkna, och som almtillgången är särdeles inskränkt synes foderbrist vara att befara. Göteborgs och Bohus län: Sedan förra berättel-sen afgafs har väderleken oafbrutet varit torr med särdeles stark värme, hvarigenom isynnerhet vårsädet och gräsväxten hindrats i sin utveckling. Förhållandet med de särskilda sädesslagen kan för närvarande anses vara följande: Af hvetet, som till någon del är aftaget, torde medelmåttig afkastning vara att förvänta. Rågskörden, hvilken till största delev nu är afslutad, kan antagas blifva till beskaffensheten god, men till qvantiteten endast medelmåttig. Vårsädena korn, blandsäd och hafre, hvilka särdesslag i allmänhet äro korta och tunna samt på flera ställen brådmogna, kunna öfverhufvuataget anses gifva afkastning under medelmåttan och torde, hvad angår trindsädet ärter, bönor och Vic ker, förhållandet blifva enahanda. Potatesen, ehuru för denna årstid liten och ojemnt utvecklad, har ett temligen lofvande utseende, samt torde, derest ymnigt regn snart inträffar, måhända kunna lemna afkastning, motsvarande förhållandet under medelmåttiga år. Å öfriga rotfrukter synes deremot missväxt vara gifven. Linet är kort, men föröfrigt vackert. Höskörden, verkställd under för densamma gynnsam väderlek, har utfallit långt under medelmåttan; och då afkastningen i halm af såväl höstsom vårsäd blir ringa, samt en andra grässkörd obetydlig, om ens någon, torde med visshet kunna antagas, att fodertillgången blir otillräcklig för behofvet under instundande vinter och vår; hvadan till förekommande af alltför kännbar foderbrist. en betydlig minskning i kreaturens antal lärer vara oundviklig.