mottagen med stor munterhet. Kolatsckecl erinrade om att det var 20 år sedan man : Tyskland kunnat tala så fritt som i dag Wien, och att den rörelse som 1848 hade sir store representant i Robert Blum (1849 skjuten af österrikarne såsom deltagare i upp: loppet i Wien) i alla fall slutligen skulle segra Ena af arbetarne ropade: Gud i himmeler har icke velat hjelpa oss till enighet, må då djefvolen göra det! hvarpå följde stormande rop: Bismarck! Bismarck! Församlingen: orförande sökte förgäfves att bringa debatter bort från det sociala ämnet. Slutligen blefvc upphetsningen och larmet så våldsamma, att värden i Sperl förklarade att han skulle begagna sin lokal till andra ändamål, och att han derföre ville be församlingen med det skyndsammaste företaga omröstning. Församlingen antog nu de två ofvannämnda resolutionerna, förkastade ett ändringsförslag, som gick ut på att anbefalla upprättandet af ett sydförbund, och slöt med att dekretera anslutningen till den europeiska socialdemokratien;. De sansade österrikiska bladen äro icke mycket uppbyggda af denna folkförsamlings resultater. Inom den nordtyska pressen antöras de mest extravaganta talen som blifvit hållna vid detta tillfälle, för att derigenom nedsätta hela skyttefestens betydelse och göra den misstänkt såsom en social-demokratisk agitation. RYSSLAND. Sedan det förut försäkrats, att ryssarne icke sjelfva ämnade behålla Bokhara, utan hade öfverlemnat det åt emiren, heter det nu i de senaste underrättelserna derifrån, att de fullkomligt gjort sig till herrar öfver landet. Af de utförliga berättelserna i Ryska Invaliden återgifva vi följande: Den 18 Maj besattes den öfvergifna staden Tschi!ack, hvars fästningsverk blefvo raserade. Vigtigare var intagandet af Urkuts, sydost om Samarkand, en stad med ett tredubbelt citadell, som hittills aldrig hade blifvit eröfradt. Då stadens ärftliga bey hade vägrat komma till Samarkand för att underhandla med general Kaufmann, den ryske öfverbefälbafvaren, blef general Abramow skickad emotstaden,somtogsmed storm, dock icke utan hårdnackad strid. En af de intres santaste episoderna i den senare tiden var följande: General Kaufmann hade sjelf ryckt emot staden Katy-Kurgane i spetsen för så godt som alla sina trupper, medan blott en rysk afdelning under major Stempels kommando blef qvar i Samarkand. Katy-Kurgane togs efter en kort fäktning, och fienden led en icke ringa förlust. Men medan detta föregick, var general Kaufmann utan underrättelser från Samarkand; han anträdde derför strax återmarschen dit och erfor under vägen, att sex af honom afskickade kurirer hade blifvit uppsnappade af fienden. Denne hade besagnat sig af generalens frånvaro för att i stora hopar angripa Samarkand. Sjelfva staden hade blifvit besatt, och major Stempel hade med sin lilla afdelning blifvit tvungen att draga sig tillbaka till citadellet, der sarnisönen hade svårt att hälla sig qvar, äfven med de sjukas tillhjelp. Strax efter det Kaufmanns och hans truppers tillbakamarsch nade blifvit bekant uppgaf fienden dock begringen. Invaliden griper föröfrigt tilllet för att ånyo försäkra, att Ryssland ryser de fredligaste afsigter, men att det cke kan afstå ifrån sin vapenmakt i dessa rakter. SPANIEN. Från Madrid berättades för några dagar edan, att drottning Isabella hade tillbjudit Sspartero att bilda en minister och att en skaderchef samt alla de marinofficerare, som todo under hans befäl, hade ingifvit sin denission. Ett senare officiöst telegram förekar nu dessa uppgifter. Underrättelserna rån Madrid fortfara emellertid att vara lögst oroande, men då de länge varit af jenna beskaffenhet, utan att den bebådade mhvälfningen inträffat, kan man måbända raf sluta till någon ötverdrift i skildringen f de faror som hota spanska tronen. I ett ref fran Madrid af den 31 Juli till Indep. elge heter det: Regeringen har nyligen nottagit ett telegram från guvernören i Caix, hvari meddelas, att ordningen är allarsamt hotad från flera ställen i provinsen, ch att guvernören i all hast måst utsända n betydlig styrka för att komma hvarje örelse i förväg. Det är synnerligen i de rakter, som stöta till provinsen Malaga, ecken visa sig till ett annalkande oväder. ett telegram från Madrid af den 3 dennes erättas följande: Upproriska band ha visat ig, men i regeringens organer påstås, at! et är smugglarband. En betydlig trupptyrka har afgätt från Saragossa. Det föräkras, att banden kommenderas af brigadeneraien Zabala, som biifvit förvisad till vugo i Galicien, men plötsligt försvann derrån, hvarför hans egendom blifvit konskerad af regeringen. I går företog regeingen en husvisitation i generalens bostad i ladrid. Ett krigsskepp har blifvit skickadt till usten af Galicien och två andra fartyg till en aragoniska och cataloniska kusten för tt hälla ögat på misstänkta fartyg, hvilka vöjligtvis kunde vara bestämda att landitta progressister eller carlister. Man hyser emligen icke blott fruktan för general Prims laner, utan äfven för den carlistiske partidaren, general Cabrera, som enligt tidninen Diario Espagnol genom Bordeaux skall a rest söderut. Times meddelar i sin cityartikel, att spanka hären, armen och den civila embetsrannakåren skola ha ett sammanräknadt elopp af 4,500,000 pund sterl. tillgodo på na löner. Den sväfvande skulden belöpte g vid slutet af förl. månad till 17.000.000!