Aftonbladet – 8 augusti 1868, sida 3

tidigt med högtidligheterna för att pro testera mot dessa. Detta möte blef besökt endast af omkring 50 personer. Men allt gagnade till intet. Nationalgardet, som hade föranstaltat en målskjutning, var talrikt representeradt äfven genom deputationer från nästan alla belgiska städer, och landets handelskamrar, endast med undantag af dem i Courtrai och Termonde, hade äfven skickat deputationer, så att oppositionen misslyckades. Vid aftäckningen af statyen,som, emedan staden vägrat upplåta plats, blifvit rest: på en af handelskammaren inköpt tomt, höll nämnde kammares ordförande, Nottebohm, trots sin höga ålder (han är 84 år), ett eldigt och kraftigt tal, hvari han karakteriserade festens hela betydelse. Det var årsdagen af Scheldetullens upphäfvande, af den flods frigörelse, hvilken Antwerpen har att tacka för sin uppblomstring, och denna frigörelse såväl som öfverhufvud taget Belgiens nya blomstring är till icke minsta Telen konung Leopold I:s verk. . Då han år 1856 lade grundstenen till Antwerpens hamns nya bassin, beslöt handelskammaren resa en staty åt honom genom frivilliga bidrag, och de erforderliga summorna tecknades genast. Emellertid skedde ombyte af Antwerpens stadsstyrelse, det klerikala partiet kom till makten i staden, och, sade talaren, alltsedan år 1866 har handelskammaren och centralkomiten haft att kämpa mot otaliga hinder, som lagt sig i vägen för verkets fullbordande, och man har endast kunnat besegra dem genom att uppresa monumentet på sätt och vis privatim och på egen mark. Festen aflopp, såsom redan nämnts, ostördt på ett lysande sätt. Tal, kantater, defilering af borgaregardet, målskjutning, festmiddag med oräkneliga skålar och tal, trädgårdsfester, båtfärd på Schelde, stort fyrverkeri o. s. V., allt lyckades ypperligt. Leopolds ryttarestaty, ett verk af Josef Geets, är gjuten i brons i Briässel och står på en fotställning af blå sten från Namur. . MEXIKO. Om verkliga beskaffenheten af de insurrektioner mot Juarez styrelse som, efter åtskilliga öfver Havannah ingångna korrespondenser, skola utbrutit i många delar af landet, skrifver i slutet af Juni en för Juarez alls icke partisk korrespondent till Kölnische Zeitung: I det offentliga lifvet har under denna månad ingen betydande förändring inträdt; små revolter utbryta här och der, trupper skickas emot dem, pompösa rapporter om ärorika bataljer, i hvilka fienden blifvit tillintetgjord, ingå, och tre dagar derefter uppdyker han i större antal på ett annat ställe. Väl ett halft dussin sådana äfventyrarskaror äro i rörelse; de anställa stor skada der de grassera, men äro i det hela utan politisk betydelse. I spetsen för den senaste uppresningen står den bekanteindianen Juan Francisco, höfding för CuauhTotonakerna. Han har rest sig mot styrelsen öfver staten Puebia, emedan han är missbelåten med utgången af guvernörsvalet. Nämnde indianstam, som bebor den i högsta grad vilda och otillgängliga bergstrakten norr om Perote, lyder blindt sin höfding. Han är en man med stor personlig tapperhet, som väl känner terrängen och förstår att leda sitt folk; han är derför svår att komma åt. — En förändring har inträdt i ministeren: utrikesministern, Sebastian Lerdo, har, efter en skarp debatt inom högsta domstolen, hvars president han är, måst resignera. Det hade undantagsvis medgifvits honom att på en bestämd tid bibehålla utrikesportljen och presidiet i ministerrådet. Juarez önskade en förlängning af denna tillåtelse, men domstolen vägrade dock att gifva den, emedan en fortsättning af Lerdos inflytande skulle vara skadligt för det allmänna bästa. Juarez har, under titel Rättsgrunderna för domen i Queretaro, låtit trycka ett manifest. Det är ett temligen långt dokument, men vida mindre en sträng juridisk utredning än en med oratorisk pomp utstyrd deklamation. För ett år sedan skulle skriften ojort ett större intryck; man säger, och med rätta, att den kommer för sent. Rätten har ingen betviflat; hon utöfvades strängt i ett fall der; man hoppades på utöfvandet ai en annan rätt, benådningens. — Konjunkturerna för handel och industri vilja ej förbättra sig; från alla delar af landet höres samma klagan. Arbetena på jernvägen från Vera Cruz till hufvudstaden ha afstannat. Deremot har kongressen understödt ett enskildt företag, som går ut på anläggandet af en hästbana från Vera Cruz till Jalapa och vidare, och på denna bana arbetas raskt. SYD-AMERIKA. Om den nyligen timade revolutionen i Venezuela skrifves från Caracas den 3 Juli: Den 21 Juni klockan 3 på morgonen angrepo insurgenter regeringens trupper en half mil från Caracas, slogo dem och fördrefvo dem tillbaka till Caracas; på eftermiddagen inträngde de blå (de upproriska) från en sida in i staden. Den 23 på morgonen närmade sig från tre andra sidor flera trupper, på eftermiddagen var regeringens hus kringrändt och slutligen den 26 Juni på morgonen föllo såväl domkyrkan som regeringens hus i insurgenternas händer, hvilka då voro herrar af staden, med undantag af kasernen San Carlos, i hvilken återstoden af regeringens trupper, till en styrka af 300 man, befann sig. Dessa gålvo sig på eftermiddagen på näd och onåd. Denna strid varade oafbrutet i 72 timmar dag och natt samt har kostat omkring 500 döda och mer än 1000 sårade. Anblicken af gatorna, då man efter tre dagar åter utkom, var fruktansvärd. Striden hade rasat på alla gator, öfverallt lågo döda. Vid hvarje gathörn voro barrikader uppförda, till en del bestående af landtmannaprodukter, såsom kafte, bomull och kakao. La plaza de Bolivias såg naturligtvis värst ut,l ty der hade den afgörande striden rasat natten mellan den 25 och 26 Jnni. I regeringens hus hade under de senaste dagarne några hundra man varit förlagda; af statshandlingarne hade man uppfört barrikader; öfverallt i den stora mottagningssalen såg man döda och sårade, blod efter de sårade, atgnagda ben och lefvande boskap som mån medtagit såsom proviant. Man kunde knappt i gå in i rummen för den der rådande förfärliga stanken. De med främmande nationer i afslutna fördragen, skrifna på pergament, lågo sönderslitna på gatorna. Den vackra: katedralkyrkan är illa tilltygad, ty inom densamma har man slagits, kanonkulorna hafva! gått igenom fönstren 0. s. v. Presidenten Yu. AT ha da aAmmgtasn 22110 AA AN Tan: Anett