Aftonbladet – 8 augusti 1868, sida 2

Article Image
AE Se vi oss nu omkring, så måste vi beundra en smakfulla anordningen af all denna fiskedskap och dessa otaliga grofva och fina arn af alla möjliga slag och för alla möjliga lags fisken, från storfisket på det oroliga hafet, till det nät, hvari den qvicka aborren astnar i den lugna och solbeglänsta insjön. ån tak till golf längs efter väggarne nedänga alla dessa för hafvets och vattnens nabba invånare så farliga maskor, verkligt onstnärligt ordnade i draperier och festoner. Det är fiskeriintendenten hr Hjalmar Wideren, hvilken eger synnerliga förtjenster om fiket i vårt land, som man har att tacka för dessa vackra arrangemanger, hvarpå mycken möda ch omsorg nedlagts. Fiskeriassistenten von Yhlen har ordnat den Göteborgska utställningen. törre delen af denna mångfaldigt olika iskeriredskap, liksom en stor del af de utställda modellerna för fiskodling, tillhöra statens samlingar och äro ej inbegripna i täflan. Man får genom dem ett begrepp om den uppmärksamhet, som staten på senare tiden börjat egna. åt fisket inom landet.. På detta område, liksom pa så många andra har okunnigheten och en felaktig lagstifning i förening med föga omtanka för egen fördel tilltäppt en af de rika källor till bergning och utkomst, som vårt land, liggande meilan tvenne haf, uppfyldt af otaliga sjöar, floder och andra vattendrag, erbjuder. En förbättring Käruti har dock på senare tider inträdt genom åtskil!iga förändringar i fiskeristadgan, statens åtgöranden för att sprida upplysning om fiskodling, om fiskets vård och fredande, landshöfdingeembetenas och hushållningssällskapernas åtgärder; träffande af fiskeriöfverenskommelser inom åtskilliga län m.m. Mycket återstår dock stt göra, för att åter öppna denna rika källa för arbete och utkomst, och en hvar som härvid har någon talan eller förmår verka något kan äfven på detta fält förvärfva sig sina medborgares tacksamhet och aktning såsom en god patriot. Strömmingsoch sillfisket i Bottniska viken är väl representeradt genom åtskilliga utmärkta garn från Piteå, utställda af fiskaren Backman. Genom prosten Lyths försorg hafva flere Prof af goda garn från Gotland blifvit exponerade, bland hvilka bemärkas dem, som begagnas vid det så kallade driffisket. Detta lärer tillgå på det sätt, att flera båtar följas åt ut på hafvet och utkasta garnen, som flyta med ström och vindar, då båtarne följa efter och fiskrarne, när de tro sig hafva någon fångst, draga upp näten. Detta fiske är ganska betydande samt skötes för närvarande ensamt på Gotland af 800 båtar, hvilket, då 3 å 4 man behöfvas. för hvarje båt, gifver sysselsättning åt omkring 3000 personer. På blekingska och skånska kusten sysselsätter sillfisket omkring samma antal båtar och personal med en temligen god fångst. I följd häraf hafva icke obetydliga saltgrier uppstått på senare tiden. På Gotland finnas 6, på uland 2, och i de blekmgska städerna hafva åtskilliga köpmän härat börjat egna sin uppmärksamhet. Vid dessa salterier åstadkommes numera en vara, i godhet fullt jemförlig med den norska småsillen och mycket billigare i pris, hvarföre denna industri icke nog kan framhållas och uppmuntras af en hvar, som i främsta rummet sätter sitt get lands fördelar och intressen, Men anläggande af salterier och detta fiskes uppmuntrande i kommersielt hänseende äro icke de enda åtgärder, som behöfvas, för att denna nu så lofvande näring må blifva ordnad och tryggad. Man måste äfven tillse att fisket kommer att utöfvas på sådant sätt och med sådan redskap, att det för framtiden kan ega bestånd. Tyvärr lärer redan under dessa tre första år, då fisket åter visat sig gifvande, Åtskillig redskap ar en del fiskare begagnats, som otvifvelaktigt på längden åter skall undergräfva och förstöra detsamma. Det torde ock vara glädjsnde att erfara, att sillfisket på skånska kusten, hvilket under en lång tid och synnerligast under de sista tre decennierna varit mindre gifvande, under de närmast förflutna. tre åren blifvit ganska inkomstbringande, samt att till följd. deraf fiskare från det inre af Östersjön .jemtpro evinsens öfriga invånare, talrikt börjat utöfva det samma: Genom ännu tillgängliga förordningar och handlingar från äldre tider känner man, att detta fiske från 1400-talet och ända till början af 1600-talet varit af betydlig vigt samt under denna tid hufvudsakligen drefs af Hansestäderna, hvilka såväl på skånska som danska kusten egde betydande salterier. Antagligt är, att sällfisket då skett i större skala och med mera förstörande redskap än som med detta fislkes framtida bestånd var förenligt, ty redan vid början af 1600-talet var det icke mera lönande, än att det nätt och jemnt kunde underhålla den på vissa större fisklägen bosatta befolkningen. Anmärknin gsvärda garn för laxfiske i öppet haf äro utställda från Blekinge af fiskaren Andreas Persson. Man känner icke att någonstädes :mer än der dylikt laxfiske bedrifves. Laxcen fångas med drifgarn, dervid tillgår på samma sätt sont vid det här ofvan beskrifna gotländska driffisket. Öresundsfisket åter 7:epresenteras genom garn af utmärkt besk affenhet från hy Måns Månsson i Helsingborg, och mellersta Östersjöstrandfisket genom modeller och garn af fiskaren August Pettersson: från Gefle. De af honom insända sikgarn öfverträffa hvad man i den vägen får se från de lappska och jemtländska till de skånska sjöarne. Det; Bohuslänska fisket är väl representeradt af detta läns hushållningssällskap samt hr Stranne genom en serie modeller och redskaper för det här begagnade bankfiske, som företrädesvis idkas genom krok och reffiske. Garnredskap begagnas högst obetydligt, med undantag af notarne eller det s.jk. vadfisket, som är högst skadligt ochförderfligt. Om bankfisket på vestkusten kan anmärkas, att detsamma är ett af de vigtigaste fiskena i landet, så att det nära nog mäter sig med strömmings. och sillfisket. Det anses ensamt för Bohuslän gifva en inkomst af omkring en half million och sysselsätter många händer och armar. Föröfrigt finnes en mängd profver på nya modellgarn för fiskredskap, maskinbundet bomullsgarn och den svenska linnetråden af finaste slag, utställda från statens fiskerianstalter. Vi vilja vu kasta en hastig blick på de å långa bord i en af salarne anordnade modelvr Yr NA age

8 augusti 1868, sida 2

Thumbnail