kasta pengar på vidare jernvägsundersöknir gar, ansåg han att nu borde nedsättas e centralkomite, hvari isynnerhet bergslagern vore starkt representerade, samt att denn komite sedan skulle med sig förena specia komiteer inom de särskilda delarne af bergs lagerna. Sålunda skulle en fullständig trafik utredning åstadkommas och banans riktnin refter bestämmas för en sedan skeend rmare undersökni Såsom skäl härti anfördes, huru Frövi—Falu-banan just genor för den gjorda noggranna trafikutredninga lyckats på ovanligt kort tid vinna så stor och allmänna sympatier. Han fästade sär skilt uppmärksamheten vid att denna ban kunde beröra den del af Sverges bergslagei der på några få qvadratmils vidd den ojem förligt största delen af hela vår jerntillverk ning är samlad. Major Norlin instämde i stadsfullmäktige förslag och ville särskilt påpeka Mälareda ens jordbrukares önskan att söka upprätt hålla Stockholms anseende som handelsplats hvartill denna bana blefve ett verksamt medel Brukspatron Selim Heijkenskjöld åter fram nöll med eftertryck vigten och nödvändighe en för de egentliga bergslagerna att unde illa årstider få utfartsväg för sina betydlig: ch tunga frakter, samt fäste härvid mötet: synnerliga uppmärksamhet på Frövi—Falu vanans trafikområde, deraf isynnerhet We terbergslagen här borde tillgodoses. Han re. serverade sig derför med ens mot alla förutattade åsigter om banans riktning i detalj Baron Tersmeden delade föregående tala. es åsigt att trafikutredningar borde föreg: pestämmandet af banans riktning, hvarvic väl kunde hända att man bestämde sig fö n avnan och bättre linie. Major Norlin upplyste att inbjudningen til nötet blott gällde dem som gillade stadsfullnäktiges förslag samt att derför här inte nnat kom ifråga att godkänna. Härefter utsågos komiterade att inlemna etition till Kongl. Maj:t i samma syfte som tadsfullmäktiges förslag, samt att inhemtö ipplysningar rörande trafiken för ifrågavaande bansträckning: öfverstelöjtnant V 2dman, brukspatron Chr. Aspelin, grefve r. Cronstedt, major Norlin samt grefve G Iamilton, den sistnämnde sedan grefve E. parre afsagt sig ledamotskapet. Deremot tog sig grefve Sparre, på förslag af baron vildt, att vid behof deltaga i komitens areten.