Aftonbladet – 6 augusti 1868, sida 2

MALDM HOMdiLUU LI lIMAv VAMDvA wen i Göteborg J. Ekman och till suppleant jjtnant Kihlman, Sektionen för åkerbrik ammanträdde kl. 1 e m. Landtbruksakaemiefis ägtikulttrkemist hr Möller fortsatte itt under gårdagen påbörjade föredrag om e 1 äfeeetide på priset och verkan på olika ordimåtiet fördelaktiggets utaf de i handeln ekommande artificiela gödnitigsittnher, anärkande vid föredragets slut, att hat 4fewom hvad han anfört endast velat fästa bliccen på hvad som borde göras. Med den utling landtbruket nu erhållit, vore det icke ligt föreskrifva några recepter för olika all, då hvart Öch ett bestämdes af jordmårens beskaffenhet och andra förhållanden. Hr Dyrsen förordade den fostorsura kalken Jara pödningsimne och omnämnde, att man hade förhoppilag att få en sådan fabrik anlagd i Göteborg, der nämnde gödningsämne skulle komma att tillverkas för tiryeket bilgare pris än det nu gällande. Hr Hjalmar DN athhorst framhöll de stora verkningarne af. samt af benmjöl, eller i handeln föpörvgtidho s rekommarde så kelladt bensuperfosfat, hvilka ödningsämnen mycket användts i Skåne, lamnande dock framför dessa företrädet åt väteguanofosfat. ir Södermerk, som egentligen talade om det norrländska landtbruket, önskade med erkännande af vigten och värdet af de föreniänminda gödvingsämnena, att man bättre tog vara på och gjorde sig till godo affall af ben samt latrinspillninget, åt hvilken sistnämnda alltför liten uppmärksamhet egnades vid dess behandling och användande. I Norrland försuläitades dess beredning helt och hållet, ehuru man bade fiklic tillgång på alla de ämnen, som behöfvas för pudrett såsom jord; sågspån och torfaska. På latrinspillning hade tan, isynnerhet i städerna, öfverflöd, hvilket man icke tillgodogjorde sig. På framställning af hr Arrhenius beslöt mötet, att ej afgifva något annat svar på denna fråga än hvad i sin helhet framgick af den hållua diskussionen. Hörefter föredrogs 11:e frågan, så lydande: Då ino de Hesta delar af landet talrika ögendomar förekomma, till hufrudsaklig del Bestaende af modsseller myrjord, vid hvilka sädesodling HBlifver osäker till följd af tidigt på hösten inträffade nattiroster; så frågas: Huru bör man ordna växtföljdet, afsedd hufvudsakligen för mjölkhushållning, gödning eller uppfödning af kreatur, för att af sådana egendomar erhålla den största möjliga albastring; och kan i bredd med dessa hushållningssått öcl fred föstadt afseende på bibehållandet af jordens fruktbarhet, höförsäljning till någon större utetrickning bedrifvas? : Ur Möller framhöll mossjordens goda egenskaper och dess lätthet att underhålla, en gåtg försatt I växtkraft: Det vigtigaste medlet att göra den froktbärande — vore genom att blanda den med det bördiga svenska leran. Ilr Zetterstedt yttrade sig utförligt och med stor sakkännedom om den lämpligaste åkerbruksmetoden, som han ansåg vara ett förståndigt koppelbruk, samt den ändamålsenligästg växtföljden på dylik jord, framhållande i främsta fömrtiet nödvändi heten deraf, att mossjorden till en börjat sköttes a brukades så, att den sattes 1 ful växtkraft. Hr Södermark ordade om den ofantliga areal oodlade mossar som fanns i Norrland öch mellersta Sverge, och omnämnde att genom landstingets och hushållningssällskapets ätgöranden en uppmätning, upprättande af kartor och kostnadsförslag för sådana markers uppodling pågår inom Gefleborgs län, samt att hittills icke mindre än 72 vattensystemer undergått en dylik undersökning med deröfver uppgjorda kostnadsförslager, slutande på omkring I million. Hvad som fattades för deras odling var arbetskrafter, hvilka minskades genom den på sista tiden tilltagande emigrationen från Norrland. Tal hade för sig främkastat den frågan, huru skulle man få dessa ödeängar, såsom de af allmogen kallades, odlade, och trodde att detta skulle kunna åvägabringas genom expropriation. Sedan hr Wulff äfven yttrat sig, besvarade mötet den framstälda frågan sålunda: Innan odling af mossjord företages, bör den underkastas en noggrann undersökning om odlandet deraf lönar sig, och när odling verkställes, först så beredas, att den försättes i full växtkraft att bära flera skördar å rad, hvarefter den igeplägges till gräs, hvarvid jakttages att gräsfrö at det slag, som är acklimatiseradt mom orten, jemte klöfver och timotej, användes. Endast i undantagsfall bör försäljning af hö ega rum. — Teisttllninvrarna I Unmlagåärden. åsom det förträffligaste och mest använd-l! a a ön OO AN