Aftonbladet – 5 augusti 1868, sida 2

r mötet, på ordförandens franistaumna, för ) del uttalade den önskan, att den ifrågawande exporten borde befordras genom unrlättade kommunikationer. Sektionen för åkerbruket mmanträdde kl. 10. Ordförande, öfverhofallmästaren Braunerhjelm samt vice ordrande, frih. A. OC. Raab. Första frågan: Då täckdikning i åtskilsa delar af vårt land ännu är ganska litet vänd, och detta förhållande torde böra i ysta rummet tillskrifvas den stora allmän tens misstroende mot det lönande i nämnde yrbara arbete på annan än vattensjuk jord, L frågas, om täckdikningen, der den rätt förts på icke vattensjuk jord, visat sig löande, samt i sådant fall hvilka väsentliga rdelar den medfört 5 besvarades af hr Akeran uti ett längre skriftligt föredrag. Bland rdelarne af täckdikningen omnämndes, att -ealeti ökas genom de öppna dikenas fyllng; att en stor besparing i atbetet uppomme derigenom att man slipper de senas rensniog; att den täckdikade jorder bättre otstår såväl torr som varm väderlek; att törden blir bättre m. m. Som mötets åsigt angående denna sak angs vice ordförandens framställda proposition. ct täckdikningen, der den rätt utförts på ke vattensjuk jord, visat sig lönande samt stadkommit väsentliga fördelar. Den andra frågan, som framställdes, hade ljande lydelse: Hvilka i handeln föreommande artificiella gödningsämnen kunna ed afseende på billighet i priset och veran på olika jordmåner och säden anses för olaktigast? Landtbruksakademiens kemist, hr Miller, sdogjorde wti ett intressant föredrag för de ika slagen af de artificiella, eller, som tal. allade dem, de rmerkantila gödningsämner as värde, beskaffenhet och användbarhet på lika jordmån. Hväd de svenska förhållandena beträffade; 3 behöfde vårt landtbruk köpa qväfve, fosyrsyra, kalk och andantagsvis kali. Detta stnämnda bigödningsämne vore nemligen ndast användbart på mossjord och sand, en kunde ej erhållas i tillräcklig mängd ch till så billigt pris, att det vore skäl för yrdbrukaren att köpa detsamma. Trä skan hade visat sig verksam, men denna nehölle utom kali äfven fosforsyra, och det :ore denna senare som gagnat. — Qväfve ch fosforsyra innehöllos synnerligast i Peru uanon och vidare uti benmjöl. Genom att 1 öfverdrift eller på oriktigt sätt använda. uatiön hade densamma visserligen någon ång verkat skadligt, men otvifvelaktigt Vore, tt den mycket lyftat vårt jordbruk, kanvända mest derigenom, att den framkallat len frågan: hvad behöfver vårt jordbruk? Att resultaten ej alltid visat sig lika goda är i Sverge som i utlandet, härledde sig nåhända deraf, att guanon ej blifvit riktigt sehandlad eller använd på tjenligt ställe. rör hvitbetsodling rekommenderades guanon nycket, äfvensom på kall och tung jord i nseende till dess stora och lättlösliga qväfvealt. På lättare jord vore gödsling med bennjöl, hvilket tal. ställde ifrämsta rummet bland Ila merkantila gödningsämpen, att föredra sa. Äfven behöfde den svenska jorden i allnänhet kalkas. Tiden för sektionens sam— nanträde var tilländalupen innan talet hann fslutas. Sektionen för husdjursskötsel oci mejerihandtering ammanträdde kl. 13 f.m. Ordförande bruksjatron O. Hedengren, v. ordf. landshöfdingen srefve Hamilton. . Första frågan hade följande lydelse: Då rfarenheten gifvit vid handen att kreatur af nhemsk ras uti mjölkriklet tåla jemförelse ned de flesta hit från utlandet införda, hvarmot dessa senare i allmänhet ega företräde åsom gödkreatur, frågas, om genom korsning nellan dessa olika raser en förening af nämnde sgenskaper kan vinnas utan intrång på mjölkYfkastningen, och hvilka af utlandets raser, om lämpa sig för detta ändamål bäst inom lika delar at vårt land? och besvarades af ww Alfred Nathhorst uti ett längre anförande, waraf framgick, att ingen bestämd ras kunde öredragas, utan passade olika raser för olika okala förhållanden. Denna åsigt blef äfvem nötets. Angående den andra frågan: Har inrätandet af bymejerier motsvarat det med dem fsedda ändamäl? Huru hafva de blifvit af vederbörande hushållningssällskap understöd le, och huru äro de organiserade? upptod en längre och lifligare diskussion, hvar--ti hrr Kylberg, Hjalmar Nathhorst, Wulf, 3eorgii, Hylthen-Cavallias och Björksten del.ogo. Asigterna voro lika många som de ippträdande talarne. Något bestämdt svar å den framställda frågan lemnades ej heller, tan lät mötet vid den förda diskussionen Der0. Sektionen för skogshushållning sammanträdde kl. 12. Ordförande grefve Claes Lewenhaupt, v. ordförande jägmästaren Björkman. Den till besvarande uppställda första fråvan lyder: Då en ändamålsenlig skogsskötel är för binäringarne i allmänhet och landtyruket isynnerhet nödvändig, hurn kan en lylik skogshushållning inom vårt land allnännare åvägabringas samt för framtiden petryggas? Kan detta åstadkommas endast på öfvertygelsens väg, utan att lagstiftninsen bestämmer något om den enskilta skogsmushållningen ? Hr Björk från Jönköpings län uppläste ett kriftligt anförande, hvari han uttalade den nening, att en sådan förbättrad skogshushållning borde bibringas på öfvertygelsens väg, men svårigheten vore att finna rätta ättet, för att på denna väg verka på allnogen, hvilken förnämligast påkallade uppysning. Denna kunde icke bibringas genom ärda eller populära afhandlingar om skogsvötseln, utan skulle målet säkrast vinnas om ri undervisning lemnades allmogen iskogarnes vård, liksom i jordbruket och ladugårdsskötseln. För detta ändamål borde inom hvarje än, åtminstone i södra och mellersta Sverge, skogsingeniörer anställas, hvilka fingo sig ippdraget att inom hvarje socken besöka wvarje hemmansegare samt meddela dem råd och upplysningar huru de på bästa sätt skulle rårda och använda sin skog, hvad och hvar te borde hugga och icke forgn samt hurt ich på hvad sätt hjelpgallring m. m. skulle rerkställas. Man hade visserligen jägeristaon att tillvå. men ce hade visat,