Aftonbladet – 5 augusti 1868, sida 2

A19 Av PLO SLUNUCI FUTAHUC OO VEUSKA SYUCKCI I oruksindustrien,. Mötets öfverligghingar. Kl. emellan 9 och 10 på förmiddagett hade nötet allmän sammankomst. Till en börjat! örsdrogos de af frih. Hermelin under gårlagens sattmanträde under form af motion ramställ la tvenne öfveriåggningsämnen, hvilka hade följande lydelse: I) Hurtt bar årets skörd utfallit och är en allmännare missnämt med deraf orsakad nöd att befara, och, yn så fr, hvilke åtgärder kunna för jordyrukarne anses vard lämpligs att i särskilta fall vidtaga? samt 2) Dä äm anvarande andtmannaexpositionens vackra röstltater ådagalägga, att Sverges jordbrukare icke plifvit efter, utan fullt försvara sin plats i nutidens utveckling, så frågas: äro dessa resultater ett sannt uttryck af det svenska jortbrakets ekonomiska tillstånd?. Hr ordföranden ätthärkte; att den första frågan ej lämpligen borde kottiriä under allmän öfveräggning. Att nu på förhand bestämma huru årsväxten skulle komma att utfalla, vore förenadt med alltför stora svårigheter. Det berodde dessutom på den enskilte att vidtaga de åtgärder, hvartill omständigheterna föranledde, och regeringen skulle säkerligen ej underlåta att vidtaga sådana mått och steg, söt Före egnade att afhjelpa nöden i fall en sådan skulle teträffa, 1 anledning häraf hemställde ordf., om j mötet ville besluta, att den första af frih. Hermelins motioner ej måtte till någon: åtgärd föranleda, hvartill lemnades enhälligt bifall. Beträffande åter den senare af ofvannämnde motioner beslöts, att, som denna fråga lämpligast borde å allmän sammankomst behandfas, densamma skulle komma under diskussion, sedaf de öfriga ämnena varit föremål för öfverläggning. Derefter föredrogs ett förslag till stadgar för allmänt svenskt landtbrukemöte. Utan anmärkningsvärd diskussion biföllos samtliga punkterna med undantag af den tionde, uti hvilken blifvit föreslaget, att mötet skulle såsom hittills välja ordförande och v. ordförande uti de särskilta sektionerna. På yrkande af grefve Hamilton och hr O. Hedengren beslöts, att detta stadgande skulle utgå samt att åt bestyrelsen skulle uppdragas att utse ordförande och vice ordförande. Det första öfverläggningsämnet, som har följande lydelse: Har senare ärens kreatursexport visat någon fördelaktig inverkan på jordbruket i allmänhet, och äro några ytterligare allmänna åtgärder till befrämjande af denna export af behofvet påkallade? företogs härefter till behandling och föranledde en någorlunda liflig diskussion, som öppnades af : hr Hjalmar Nathhorst, som till en början lemnade en öfversigt öfver exporten i södra delen af riket. Endast från de skånska hamnarna hade under förlidet år enligt officiella underrättelser utskeppats ej mindre än 10,000 nötkreatur, 5000 får, 1300 hästar samt 3000 svinkreatur. Denna stora afsättning vore icke längre ensam för Skåne; den hade derifrån spridt sig ända upp till Jönköping och verkat ganska fördelaktigt äfven för de mindre jordbrukarne. Ingen branche af landthushållningen hade gått så framåt som kreatursgödningen. I betraktande häraf kunde tal. ej annat än med ja besvara den förra delen af frågan. Hvad den andra återigen beträffade, så ansåg tal. att, med den stora utsträckning kreatursexporten nu fått, en direkt ångbåtskommunikation emellan Malmö och England vore af behofvet påkallad. Till år 1866 afsändes större delen af de exporterade kreaturen öfver Göteborg, men under sistnämnda år inträffade en förändring uti jernvägsturerna; tåget behöfde nemligen en dag längre för att binna fram till Göteborg. Derefter har exporten gått öfver Danmark, Libeck och Hamburg. Man har nemligen hellre underkastat sig de förökade kostnader, som voro förenade med den längre vägen än att välja en kortare, men på samma gång långsammare. Då afnämarne redan nu funnit det vara med sin fördel förenligt att exportera sin gödboskap, så ansåg tal. att en direkt ängbåtsförbindelse skulle verka ärdeles välgörande för afsättningen såväl af ödboskap som ladugårdsprodukter. Vi sluppe då att som nu betala en mängd onödiga kostnader. Tal. hemtade ett ytterligare stöd för sin framställning i den omständigheten, att exporten af gödboskap är större från Skåne än från hela den öf delen af riket. Frih. 4. C. Raab hemställde till den föregående talaren, om ej de påpekade olägenheterna skulle upphöra, om exportörerna sände sin boskap med extra tåg. Hr Hjalmar Nathhorst fick nu ordet för andra gången och framhöll åtskilliga omständigheter, som hindrade utförandet af friherre Raabs förslag. Tal. anmärkte derefter, att han. tänkt sig ett billigare sätt... Om ångbåtarne, som ginge mellan England och Göteborg, hvarannan gång anlöpte Malmö, skulle dermed mycket vara vunnet. Hr Arrhenius erinrade derom, att exporten numera befunne sig på den ståndpunkt, att staten ej dermed hade något att skaffa. Den hade nn blifvit lemnad åt sig sjelf och skulle nog, såvida den nemligen Vär sig utveckla