Aftonbladet – 3 augusti 1868, sida 2

flrätta qvinnan vill icke styra. Säg till en hustru: mycket finare sätt. Och ändock styr hon. Eller I hvad säger du, gifte man? I andre, gode herrar, I som ej FE 8 MR Tee i ä in ör qvinnoverksamhet i skolan; för att få skol tät nödrar.. I Finland läsa yngre gossar och Or un llsammans för lärarinnor, äldre gossar säfstilt ör lärare, äldre flickor för lärarinnor. Seminaterna ställa lika fordringar på båda könen. Ur konomisk hänsyn anmärkte talaren, ast, om många kölor ha lärarinnor för billigare pris, kunde tillångatne bättre räcka till att aftöne lärarne så, tt de kunna utan rör Stvrs bekymmer draga sig ram med familj. sd Överlzerer Kraiberg protesterade mot påståendet, tt lärarinnans gvinlighet viker. Han hade besökt kölbt i sådan? delar af kondon, der (man knappt et, om man skall våga sig ii, 5öh han hade der ett qvinnor med ordning och disciplin, fen sann vinlighet sköta denna befolknings! barn. PDesta tv re Aöck atleser igen för strängt arbete för ent! vinna. — Talaren bögkråå sifferuppgifter om avinors användande såsom lärarmnor i ee: H Byråchefen Bruhn upplyste, att följande antal lärarinnor hittills anstälts i Sverge: i folkskolor såsom ordinarier ..... j äv . extraordinarier . I BInÅSkölOR...sesisse döden fll i Klockaren Rosenberg fann sig på skollärarekåtöns vägnar förfördelad af att höra sägas och uppat repas på teoretiska, och praktiska, på poetiska ce mytologiska och historiska grunder, att lärare äro så mycket sämre, än lärarinnorna; ville väl, att qvinnnans förvärfsrättigheter skulle utvidgas och hade sjelf derom väckt motion, men det kunde gå med måttlig fart. År 1847 begärde en skånre ska hos K. M:t att få aflägga skollärareexamen, ;3 hvilket dock då ifrigt afstyrktes af Lunds domkapitel och afslogs af K. M:t. Nu ser det ut, som man på en gäng vill ha bort, hvad man kal-st lat tölpar.. Man delar könen i engiar och benglar, förgätande, att den ena åsnan ej bör håna den andra såsom säckdragare. Man kallar examensfrågan ett legitimeret daarekistevsesens och tycks vilja säga, att mannen behöfver genomgå 53 års Ju seminariikurs, men qvinnan är antaglig till lärar rinna, om hon blott ådagalägger, att hon är af tjvinnokönet. (Stort bifall.) Skolinspektör Uddgren instämde med hr Rosenberg. Sjelf älskade han sanning rer än fantasier. I Göteborgs 96 offentliga folkskolor finnas 13 lär rare och 83 lärarinnor. Således erkändes der tjvinnans duglighet, men att i vidsträcktare mån fylla skäliga anspråk på en lärare är qvinnan i allmänhet icke kompetent: Rektor Siljeström uppropades, inen afstod. Prosten Augustinsson yttrade sig nu med myeken talang. Irågans uppställande ansåg hantemligen öfverflödigt. Att lärarinnor äro på sin plats i flickskolor, är sjelfklart. Likaledes passar qvin-14 nan, just såsom qvinna, bäst i småskolan, men ilde äldre gossarnes skola är qvinnan, såsom qvinna, icke lämplig. Talaren ville ej uppehålla sig vid gossarnes tummel på lekplatsen, men erinrade, att vid 11 till 13 års ålder börjar karakterssättningen f hos gossen. Vid den tiden äro radiationerna från ! qvinnans själ knappast lämpliga för gossen, som4 skall uppväxa till man, icke till qvinna. Han behöfver då handledning och föredöme af en karl, . som är en man. — Lugn öfverläggning i så vigtig sak passar, bättre, än inflammation, ehuruväl qvinnan så ledigt inflammerar oss starke män. — Det hade yrkats, att qvinnan skulle tillerkännas Dbesutenhet i skolrådet. Talaren tog förslaget för en artighet, men artighet är härvid ej på sin plats. Vill du ha insteg hos en god och begåfvad qvinna, så låt bli att säga henne onödiga artigheter. Och qvinnan vill visst icke sjelf in i skolrådet: den —— 2 Ir du är ledtråden i huset och din man en nolla, — och hon svarar, att det är förtalv; hon finner sig förnärmad, äfven om samma sak säges på ett ommit derhän, veten föga derom. Månne icke redan nu och redan långt för detta qvinnan är med inne i skolrådet, äfven om hon icke står skrifven så i protokollet? (Bifall.) Ty det är ett psykologiskt rön: hon vill ej, att det skall talas om. — Hvarför skulle vi då framtvinga henne längre,! än naturen och hon sjelf vilja. — Äfven för lärarinnor bör ett föregående prof fordras. — Hufvudsaken är ju, att skolan, att alla dess afdelningar blifva väl skötta! (Bifall.) Skollärarne Pettersson och Sahlin varnade mot att låta qvinnan få alltför stort insteg i folkskolan, åt hvilken hon icke torde egna samma uppoffrande nit och kraft, som rätta lärare. (Larm och bifall.) Byråchefen Bruhn inlade både ur billighetens och laglighetens synpunkt en protest mot talet, att en skollärarinna fås billigare, än en skollärare. Lika arbete bör betinga lika pris. Så stadga ock 1842 och 1849 års förordringar. Äfven vid seminarierna äro lärare och lärarinnor lika lönade. Läsaren skall troligen förundra sig öfver att vid åtskilliga under denna debatt fällda yttranden icke vid mötet gjordes några erinringar: men enda skälet härtill var helt sä;. kert att ämnet redan hade så länge sysselsatt mötet, att ingen af deltagarna gerna ville sätta det i hög grad pröfvade tålamodet på ytterligare prof, helst som man visste att folkhögskolorna stodo närmast på föredragningslistan och längtade att höra de upplysningar, som danskarne kunde hafva att medI dela rörande detta vigtiga, men för oss änDl nu så nya ämne. Man öfvergick också till frågan derom sedan den föregående debatten blifvit afslutad. På uppmaning af öfverläraren Kraiberg, som med fin takt förde ett slags talmanskap för de danska mötesdeltagarne, besteg högskoleföreståndaren Boysen katederr och redogjorde tör de danska folkskolornas uppkomst, sträfvanden, förfaringssätt och och ställning till staten. För detta föredrag likasom de följande rörande detta vigtiga ne, anse vi oss böra redogöra något utförligare och låta derföre anstå dermed til morgondagen, då vi äfven skola omförmäl hufvudinnehållet af de tal, som vexlades vic afslutningshögtidligheten sedan de på telegrafväg redan i Aftonbladet meddelade besluter -lom det nästa nordiska folkskolemötet och de nästa allmänna svenska folkskolläraremöte blifvit fattade. (Forts.) Utnämningar. K. M:t har den 3 sistlidne Juli utnämnt och förordnat: rr