Aftonbladet – 1 augusti 1868, sida 2

n mot småskolät det gravamen, att nonjva sina ställen undanträngde den egentliga frc kskolan, i det kommunerna, sedan de inde ttat åtskilliga småskolor, som syntes dem i gr ligare, utidandrogo sig att upprätta någon sic entlig folksköla med examinerad lärare. Dessa åsigter bökämpades emellertid varmt vi bh eftertryckligt af en itängd talare, som der fortgången af öfverläggningen uppträdde h biträdde samt utvecklade de inkast, som pställdes mot dem af mötets ordförande Gumelius, som erinrade att föräldrahemet alltid måste blifva det förnämsta uppstringsstället, och detta icke blött i jemföIlse med småskolan, utan genom alla stadierna barnets utveckling; men behofvet af småolät vore vafvisligt, enär det vore mateelt omöjligt för läraren i den egentliga folk.olan, om han skall förnöta sin tid och sina rafter med bibringande af de första begrepon i innanläsning m. m., som finge kanske t hundradetal barn att handleda, att biinga dessa det kunskapsmått, som folkskon bör meddela: Erfarenheten hade visat, ct en mängd hem icke förmå lemna barnen onna första undervisning, hvilken barnen Itså sakna vid inträdet i folkskolan, om ej nåskolan fianes. Hurudant förhållandet i etta hänseende kunde blifva i framtiden, sdän folkskolan bunnit meddela föräldrarne åde håg och förmåga att bibringa barnen en första undervisningen, detta finge efterommande taga i öfvervägande, men så som sakerna nu stode, vore småskolan ett oundängligt underlag för folkskolan. Hr Siljeiröm förklarade rent ut, att han ej lade den ingaste vigt på att hemmen bibragte barnen en mekaniska färdigheten att läsa innanill: Hemmen, som ofta gjorde detta på tt förvändt sätt, hade vida större uppgifter ned afseende å uppfostram i högre mening, I. fråga om hvilken de icke kunde af ågon skola ersättas. Men talaren önskade småskolan icke såsom en sjelfständig organiation, utan såsom en lägsta klass af folkkolat. Hr Meijerberg sporde huru många -mbetsmän och föräldrar i med dem jemföriga samhällsställningar sjelfva lärde sina barn läsa innantill, och om deras hem derföre kunde betecknas såsom förderfvade. Med afseende å de ekonomiska skälen fästade samme talare, likasom äfven folkskoleinspektören Rundbäck, uppmärksamheten derpå, att erfarenheten visat, att qvinnan vore särdeles och företrädesvis lämplig till lärare i småskolan, och att qvinliga lärare kunde erhållas till billigare pris än mavliga. Man var föröfrigt allmänt ense derom, att man icke borde såsom vilkor för inträde i den egentliga folkskolan stadga att barnen skola ha genomgått småskolan, men väl att de skola ha genomgått småskolans pensa. Expeditionschefen Bruhn upplyste slutligen, med stöd af inspektörernas berättelse, att det icke förhöll sig så som det uppgifvits, att en viss församling undandragit sig att inrätta egentlig folkskola. Behandlingen af denna fråga upptog icke blott hela förmiddagens diskussionstimmar, utan äfven en del af eftermiddagens. Vid början af eftermiddagssammanträdet all geografen lektor Erslev från Danmark a mn mA At Uvas o att förenrag, Om geografi och geografisk undervisning 1 skolor. Enligt hans åsigt är geografien det ämne Som ger en. samfäldt skildring af jordklotet och menniskan och grundar sig på två faktorer, natorvötenskapen och historien. I beskrifningen ar tt land måste, derför menniskarn spela en stor roll, och Öresund till exempel blifver hvad det är, nemligen en af de skönaste sjöprospekter i verlden, endast genom de 20.000 fartygeii, götiöm Hveen med minne af Tycho Brahe, genom Kjöbenhavns och Malmös torn, genom Helsingborg med Kärnan, och Helsingör ined Krönborg, med ett ord genom menniskans verksafttihet. Det intryck man får genom de vanliga geografiska handböckerna är ytterst ledsamt, i det allt uppIradas vid sidan af hvartannat, utan att mar ser sammanhanget mellan de olika delarne. I Tal; trodde att en lärobok i geografi kan lika I väl söm et lärobok i historien läsas, och hans Vöcker vörs sådana. — För att nå detta må Ihar författäter utslömnat er utomordentlig I mängd af de detaljer som löräs I skolorna loch belasta minnet utan annat gagn, än at lärjungen vid en examen kan uppräkna er I massa detaljer. Författaren hade låtit hopsum I mera olika uppgifter i flera danska geografiel och fått det resultat; att ji en af dem finna: 12300 sifteruppgifter och i en annan 1600 (si I till exempel 60 på Hyssland, 170 på Tysk lland, 99 på Fränkrike, 88 på Italien). Hal I fästade vidare uppmärksamheten på at många äf dössa, hur noggranna de än syna vara, äro alldeles felaktiga, då vi med myc ket korta mellantider få nya folkräkninga från de flesta länder. Han visade dessuton att i en geografi nämnes 100 slott och 3 bibliotek 1 Europa, 18 kyrkor i Tyskland 26 fästningar i Frankrike samt, i fråga or städer i Europa, 200 gånger handel eller dy likt. Författaren har företagit en storarta reduktion i alla dessa saker och ordnat der i grupper, så att de blifva ett föremål ej fö minnet, utan för tanken. Han har vidar gifvit en sammanhängande och liflig skildring I framhållit det karakteriska och uteleninat de t obetydliga. I Danmark har man förr skrif g vit geografierna efter tyska mönster och del eligenom medtagit mycket stim blott kan h -l intresse för tyskar, hvaremot i hans böckt a) Danmark och Norden äro den genomgåenc röda tråden. — Hr Erslev har vidare för altagit en reform med en mängd ortnamn so r. i Danmark såväl som i Sverge skrifvas oc -uttalas på tyskt sätt. För att göra äskår ligheten större, finns i hans större läroböck en mängd illustrationer, och hans kartor först och främst ut på tydlighet, så att barn får in kartan genom ögat. Till slut u talade han sitt hopp, att hans läroböck liksom hans Atlas, såsom rektor Nilsson Landskrona sagt i Nordisk Tidskrift, sna måtte utkomma i svensk drägt; ty man Dp oemrsmossEENTEET ATERN SMED ONNESIDSAVAINERIET ET ETRADE st ST AA -—DmM I fe I