Aftonbladet – 31 juli 1868, sida 3

.) Den qvantitet Töpe, som erfordras för att lysta en viss qvantitet mjölk, är särdeles svårt att bestämdt uppgifva. :Ju kraftigare löpet Jär, desto mindre behöfver qvantiteten vara. Men — såsom förut är nämndt — styrkan hos löpet beror icke allenast på kalfvens ålder vid slagtningen, utan äfven på sjelfva löpets ålder, och vidare på mjölkens beskafenhet, om denna är fullkomligt söt, fet eller -I mager, och slutligen äfven på mjölkens värmegrad. Man kan dock säga att ett ort löpe, beredt på ofvanbeskrifna sätt, vanligen erfordras för ystning af 2 å 3 kannor mjölk. Vid beredning af löpe, passande för tillverkning af nästan alla andra ostsorter, såsom vanlig svensk sötmjö!ksost, Chesteroch Cheddarost, samt holländsk och holsteinsk skummjölkost m. fl. rt torde nedanstående förfaringssätt böra öljas. Kalfven erhåller ingen föda under tolf timmar, derefter slagtas den och löpmagen frånskäres på samma sätt som ofvan är nämndt: den vändes ut och in samt frigöres från hela sitt innehåll jemte fett och hinnor, samt rengöres väl medelst användande af litet kallt vatten. Sedan löpmagen derefter blifvit vänd i sitt rätta eller naturliga läge — med körtelsidan inåt — skäres ett hål i dess öfre och tjockare ända, midt emot den andra afskärningen, eller det hål som bildar föreningen med mångfållan, uti hvilket hål eller ögla magen upphänges på en krok eller ock ombindes ett snöre uti hvilket magen upphänges. Derefter utsträckes löpmagen på längden så mycket som möjligt, hvilken åtgärd underlättas genom att en knut slås på den nedre eller smalare ändan, d. v. s. vid magens förening med tarmen. Löpmagen blifver genom denna utsträckning ganska lång, 1,5:å 2-fot-och ej gröfre än ett finger. Sedan rökes den antingen genom att upphängas på en käpp i skorstenen, men så högt att den ej blifver sotig, eller ock uti en vanlig rökhuf eller dylikt. Skulle den derefter icke ännu vara fullt torr, som den dock helst-bör blifva, så upphänges den vid eller framför eldstaden tills den blir torr, hvarvid iakttages att alla löpmagarne skyddas från insekter genom att knippvis omgifvas med något tyg. Förvaringen sker på samma sätt som ofvan är anfördt, nemligen antingen medelst nedpackning i humla eller i ugnstorrt salt, som ställes på något torrt ställe. I torr sållad aska kunna dessa löpen äfven förvaras. Hväd åldern vidkommer, så gälla här samma föreskrifter som förut nämndes, nemligen att löpmagarne böra helst vara ett år gamla, innan af dem beredes löpe; ju äldre löpmagarne äro, desto bättre äro de. Då vidare löpet skall beredas för användning vid ystning, tages ungefär 2 å 3 händer Lineburgersalt som upplöses uti en kanna rent och mjukt vatten, hvarefter denna lösning kokas en half timmas tid, och sedan laken blifvit kall, pröfvas dess styrka med ett färsk ägg, som då bör flyta i ytan, dock utan att cn visa sig ofvan denna. Men emedan laken då vanligen befinnes för! stark, hvilket den dock hellre bör vara än motsatsen, så utspädes den småningom med kokt kallt vatten tills den håller nämnda prof med ägget. ; Till hvarje löpmage tages en kanna af denna saltlake, uti hvilken först tillsättes: ungefär 2 ort salpeter, 3 kubiktum renadt eller distilleradt bränvin, en skifva skalad citron, uti hvilken instickas 4 å 5 stycken kryddneglikor, vidare något litet rifven kanel samt slutligen löpmagarne ytterst fint : sönderskurna. Salpeter tillsättes, emedan man anser dels att ostens jäsning något -derigenom förekommes och dels att den mindre ! utsättes för insekter. Bränvin tillsättes åter: för att bevara lösningen från jäsning; salt-l: lösningen är nemligen mycket svag, för att icke neutralisera löpets kraft, hvarom redan ofvan är nämndt. Citron, kanel och kryddnealikor gifva icke allenast lösningen en an)e och smak, utan anses dessutom ! genäm lunv Oh F å öka löpets styrka: or Orskalet MM AR vara borttaget, emedan man wu. notg liksom saltet, menligt inverkar på 10... styrka: ; E Löpöitiässan tömties derefter antingen atil? en bytta eller hellre i eh stenkruka, som tilltäckes och ställes uti ett vanligt rum eld ler i ostkammaren, i minst 3-å 4, men hellre 6 ä 8 veckor; under det massan emellanåt omröres. Efter denna: tid silas massan två gånger, först igenom en linneoch ylleduk. — varvid den förra lägges ofvanpå den senare. När lösningen gått igenom sildukarne urvridas dessa väl, hvarefter lösningen ytterligare filtreras, genom att slå den i rent läskeller sugpapper, som lägges inuti en duk i en tratt. ; Löpevattnet eller lösningen bör derefter vara föllkomligt klart, och skall ega en anoenäm lukt och smak. Sedan denna lösning blifvit väl omblandad, tömmes den på buteljer, som väl korkas: och-förvarasutisnågon kall och mörk källare, ty fuset och solen anses inverka försvagande på löpet. Bättre ir dock om man tömmer flöpevattnet på krus, hvilka korkas väl och förvaras util! källare: N h ( I Detta löpevatten kan nu genast till ystning begagnas, men bättre är dock on det ytterligare förvaras i två månader innan når . ot tages deraf. Då löpet på ofvanbeskrifna sätt är. beredt, kan. det förvaras huru länge Y som helst och :hvarken ruttna eller tagal!n skada, -utan håller sig klart, samt har både en god smak och en angenäm lukt. Föryfrigt gäller här samma regel som ofvan nämndes: ju äldre löpevattnet är, desto bättre blir det. F ir Hvarje gång man tager af löpet, bör detta säl omskakas. Den qvantitet, som erfordras för att åstadkomma mjölkens löpnande, är, såsom ofvan blifvit antydt, synnerligen svår att uppgifva, helst den beror på flera inverkande omständigheter. Ungefärligen erfordras en kubiktum löpevatten till högst 3 1 4, minst till 10 å 15, men vanligen till 5, 6 å 8 kannor mjölk. I afseende på qvantitetens bestämmande vinner en uppmärksam ostberedare snart.den erforderliga erfarenheten, som icke genom någon beskrifning kan8 inläras. I ecesmesinätaninnadntten kennionnond Ö —rr f NORGE. . möte skall hållas i Kristiania nästa år medan stortbinget der är samladt. Till regattan i Stavanger voro den 22 denF nes anmälda 212 täflande båtar i olika af-!g delni Bäst representerad är första afh je HR har: hunnaf e Vid landsmötet i Hamar beslöts att nästa d t S