Aftonbladet – 30 juli 1868, sida 2

igtvis hittills användt qvekeroten allenast ill förbränning, för att af den obetydliga skan erhålla ett ringa gödningsämne till orden, torde det, efter dessa upplysningar, vumera vara skäl att mera direkt draga nytta af densamma. — Hvita fjärilar. I följd troligen af len starka hettan och torkan har i år i Danmark och hertigdömena t sig en ovanligt stor mängd af de hvita fjärilar, hvars larver äro kända under namn af kålmaskar. heten af holsteinska kusten seglade en båt för några dagar sedan genom en ärm, som var så tät, att den såg ut som en snötjocka. — Af Tidskrift för Byggnadskonst och Ingeniörvetenskap har dubbelhäftet nr 3 och 4 för Mars och April månader utkonumit, innehållande: Om Mälarens flöden och utlopp; Eldria vid Ope landtbruksskola i Jemtland af K. J. Lindström samt Utdrag ur Styrelsens för allmänna Vägoch vattenbyggnader ärsberättelso för år 1867. Vifästa läsarens uppmärksamhet synnerligen på den första af nämnda uppsatser Om Mälarens flöden och utlopp, hvari redogöres för åtskilliga förslag till nedbringande af Mälarens vattenstand genom utvidgade och fördjupade utlopp, hvarvid artikelförfattaren kommer till det resnitat, att Mälaren visserligen kan bringas i jenmhöjd med Saltsjön, ehuru kostnaderna derför blifva allt för stora, men att Mälarens högsta vattenstånd deremot kan nedbringas till 16,5 fot för en jemförelsevis ringa kostoad och att i sammanhang dermed bör i Norrström anbringas en rörlig damm till förhindrande af lägsta vattenståndets fallande under 14 fot. Denna utförliga uppsats, hvilken bör vara af särdeles intresse för Mälarens strandegare, som vid så manga tillfällen varit utsatta för ödeläggande öfversvämningar, innehåller talrika uppgifter af allmännare intresse, af hvilka vi här nedan meddela åtskilligt. Mälarens vattenstånd steg är 1851 till 19.17 fot, en höjd som den ej nått sedan år 1818. Sedan detta senare års öfversvämning bade strandegarne glömt den då lidna förlasten och under tiden utsträckt sina odlingar så nära stränderna att, då öfversvämningen inträffade är 1851, tusentals tunnland jord blefvo helt och hållet fördränkta. Frågan om minskning i Mälarens flöden har vid dessa öfversvämnirgar städse blifvit föremål för mycken uppmärksamhet, men vanligen lika hastigt afstannat, då vattenståndet ater blifvit lägre. Förr eller senare måste emellertid denna fraga få en ändamålsenlig lösning. Anda sedan år 1774 hafva, med undantag af några få år, iakttagelser blifvit gjorda vid Stockholms sluss ver såväl Mälarens som MSaltsjöns vattenIständ och har under denna tid icke mindre än 57 öfversvämningar inträffat, af hvilka dock endast 9 ådragit sig allmännare upp märksamhet. Af dessa 9 var 1780 års flod Iden svåraste, visande ett vattenständ af 22,3: fot er Stockholms slusströskel. Vid deuna löfversvämning steg vattnet ända upp til Jerutorget och för kelsen var så stor att gamla Norrbro och Slagtarhusbron m. fl. ställen från byggnader och gjorde till och med början med ett nytt Mälarens utlopp vid Södertelje. Den omnämnda uppsatsen åtföljes af 5 planscher och en mängc I upplysande tabeller. rä man började rensa ga