Aftonbladet – 29 juli 1868, sida 3

Stockholms stads folkskolor. Ofverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor har nyligen till öfverståthållareembetet afgifvit förslag till stat för folkskoleväsendet för år 1869. Det är en fråga, säger D. B. som nära intresserar hufvudstadens invånare och måhända för öfrigt hvarje vän af den svenska folkundervisningen, hvarför vi ur ifrågavarande förslag vilja här meddela åtskilliga siffror och uppgifter: Uti det den 14 Maj 1867 afgifna förslag till inhevarande års stat har öfverstyrelsen omförmält, bhurusom skolbarnens antal i hufvudstadens folkskolor alltsedan år 1862, då öfverstyrelsens inseende öfver folkskolorna tog sin början, varit i starkt stigande samt beräknat på grund af angifna förhållanden. att tillväxten ännn under flera år måste på enahanda sätt fortfara.. Öfverstyrelsen anförde i detta hänseende att med ingången af år 1862 barnens antal i dessa skolor utgjorde, efter afräkning af barnen i de från egentliga folkskolorna sedermera afskilda Kraftiska och Grewesmihlska skolorna, omkring 2300; att barnantalet vid slutet af nämnda år uppgick till 2456, år 1863 till 3077, år 1864 till 3670, år 1865 till 4228, år 1866 till 4670 samt vid den. tidpunkt, då .öfverstyrelsens förslag afgafs, till 4908; och yttrade öfverstyrelsen vidare: Enligt k. statistiska centralbyråns redogörelser för befolkningsförhållandena i hufvudstaden uppgår i Stockholm med 130,000 invånare antalet barn i folkskoleåldern till 15,000. Af dessa erhålla på sin höjd 2000 gossar undervisning vid bufvudstadens elementarläroverk och nya elementarskolan samt vid Stockholms lyceuth och andra privata elementarläroanstalter. Antager man nu att äfven 2000 flickor erhålla motsvarande undervisning i pensioner och i hemmen, så återstå ändock 11,000 arn i folkskolåldern. Vill man också ytterligare antaga, att ej mindre än en tredjedel af dessa barn, eller 3700 dels afslutat sin kurs i folkskolan, dels få undervisning på annat håll, så återstå i allt fall för folkskolorna 7300 barn. Då emellertid i folkskolorna finnas allenast 4900 barn, så visar sig uppenbart, att Stockholms folkskolor hafva att vänta efter stadens nuvarande folkmängd, utan hänsyn till dess tillväxt, ytterligare åtminstone 2400 barn, motsvarande 500 barn årligen i nära fem år. Oaktadt den sålunda förväntade tillökningen i folkskolbarnens antal, ansåg sig öfverstyrelsen då icke böra begära någon förhöjning af den för 1866 fastställda ordinarie aflöningsstaten 80,389 rdr, utan förmälde sig vilja försöka att, med användande af ngre lärarebiträden, hvilka kunde erhållas mot ngare arvoden, uppehålla läsningen under påljande året, och föreslog derför endast att det Tr extra arvoden bestämda anslag höjdes från 3000 till 10,000 rdr. Emellertid har skolbarnens antal, som under de fem åren 1862—1866 tillväxte i medeltal med 474 FÅ NA Aa AG a or NÄE RN 2 a I TER NV EA AT