Aftonbladet – 29 juli 1868, sida 3

om man lyckas göra fullt klart att vi blott r I detta enda sätt kunna försvara vårt land — om en dag blir anfallet, så borde åtminstone alla i ! tressen derigenom kunna blifva uti detta fall till fredsställda. 5:0. Af penniogtillgång beror ordnandet af vår infanteriförsvar till den grad att ett bättre för slag måste vika för ett sämre, som är billigare men antagligt. Vi vilja uti en följande uppsats söka att utveckla detta jemte den praktiska tilllämpningen af våra åsigter. 6:o. Af den anfallskraft som nu och för när maste framtiden kan möta oss beror i väsentlig I grad vår infonteriorganisation. Om den beräknade anfallskraftens styrka öch godhet bestämmer hurt I försvaret bör ordnas, så afgör tillgången på me del dertill huru det kan ordnas. Om man med er förlamande kostoad uppställer, utreder och föl Isluten strid väl öfvar 50, 70, eller 100,000 man som kan komma att möta en 5 eiler 10 gånger så Istor och lika qvalificerad styrka, så kommer, sedan detta skett, såväl som nu, vår sjelfständighet som stat att bero deraf — att vi icke blifva anfallne. Det är derföre nödvändigt att söka ut reda hur stor.styrka som kan komma att. anfalla OSS. Slutet följer.) ARG ven VETA LANDSORTS-NYHETER Upsala den 28 Juli. Förre bagaren här i staden P. E. Törnblom, hvilken under den senare tiden sannolikt till följd af iråkadt ekonomiskt obestånd visat sig underlig till sinnet och knappast kunnat anses såsom fullt medveten af sina bandlingar, befanns sistl. lördag strax på eftermiddagen liggande död i sin bostad. Den olycklige hade sjelf med en rakknif afskurit pulsådern å venstra sidan af halsen, hvaraf döden blifvit en följd. Törnblom var omkring 69 år. Tisdagen den 14 dennes inträffade vid Kalmar prestgård, att pigan derstädes Ida. Gustafsdotter uppsteg i ett på gården varande lönnträd i afsigt att, såsom hon förut om morgnarne brukat, aftaga Iöf för att dermed pryda kakelugnsstenarne i rummen, men hvilket denna gång ej lyckades bättre, än att hon nedstörtade ur trädet och i fallet mot marken afbröt halsen, så att hon på stället dog. Den aflidna var år gammal. Folkskollärarmöteti Örebro. . (Telegram till Aftonbladet.) ÖREBRO den 29 Juli, kl. 2,55 e. m. Mötet är ovanligt talrikt besökt. Gårdagens bantåg hilförde massor af deltagare. Beras antel uppgår troligen till närmare 900. Bland dem äro T20 norrmän, 50 dänsar och 4 finnar: Vid bangården voro mötets bestyrelse, värdarne samt en stor folkmassa de ankommande till mötes. Örebro samhälle har vid detta tilltätte häfdat sitt traditionella anseende för gästfrihet. Hitsts öppnande inleddes i dag-med bön i stadens kyrka af prosten Forssell i Stora Mellösa. Mötets förhandlingar öppnades derefter af kyrkoherden i Öre: bro dr Gumelius i läroverkets solonnitetssal; som var öfverfylld af åhörare, med ett vältaligt, åf det varmaste fri hetssinne lifvadt föredrag. Man skred derpå till de för mötets konstitaerande nödiga valen, då till ordförande utsågs dr Gumelus, till vice ordförande byråchefen Bruhbp. Till sekreterare utsågs lektorn vid elementarläroverket i Örebro rt Carlsson, samt till notarier folkskolärarne Hallgren från Kristianstads län, tiksson från Vingåker, Ekström från Westmanland, Sjöstedt från Wadstena, Lindgren från Örebro, Janson och-Johansen från Kristiania samt Boysen och Hoffman från Danmark. Första frågan: Huru vidsträckt skyldighet bar staten att sörja för nödiga skolorsivrättande, ordnande och bekostande? Och i sammanhang dermed, huru långt sträcker sig statens rättighet att ordna hela undervispingsväsendet och hafva uppsigt öfver dess ändamålsenliga verksamhet ? K liskuterades lifligt. Åsigten ati lärarne ra åtnjuta sin afiöning af staien förktades af flera talare och tycktes vinanklang, men vederlades i ett yppert anförande af rektor Siljeström. Öf rerläggningen fortsättes i eftermiddag. På middagen har föredrag hållits om indervisningen i kristendom och räkning. Utställningen af undervisningsråateriel x rik och intressant. I-afton är seza i Slottsparken, dit reresentantersa för brödrafolken äro injudna som gäster, Lärarne ha tått sig beviljad fri hemresa å statens jernvägar.