Aftonbladet – 29 juli 1868, sida 3

jag erfarit, instämt i kejsarens af Rysslan menniskovänliga afsigter, men har tillika an ;! märkt, att det i anledning af det oerhörd: J antalet af militära uppfinningar vore lämp ligt att ej inskränka undersökningen till enda punkt, utan låta en komite med om bud för de särskilda staterna sammanträda Petersburg, hvilken skulle taga krigföringe eller projektilerna i allmänhet till föremål fö T behandling. Vår, regering har äfven biträd I kejsarens tanke. Ännu är dock ingenting be slutet; men en militärkomite skall så snar som möjligt sammanträda i Petersburg fö att taga ämnet i sin helhet i skärskådande Hvad den franska regeringen angår, så kän ner jag icke hennes beslut, men tror med säkerhet, att hon skall biträda denna öfverenskommelse. I I sin interpellation hade lord Shaftesbury anmärkt, att användandet af gift redan äl genom internationel öfverenskommelse bannlyst ur krigföringen och en giftkula således: och för sig förbjuden. — F. d. krigsministern lord Grey and Ripore uppmanade regeringen att anbefalla sina blitvande representanter i militärkomiten stor försigtighet, på det att förbättringen af krigets hbjelpmedel icke må hämmas. Just för England vore det angeläget, sade han, att med tillbörligt afseende på mensklighetens lagar icke försumma att utveckla och begagna de fördeJar, :som dess stora konstflit och uppfinningsrikhet erbjöde det. Härmed slutade diskussionen öfver detta ämne, men vi tillägga här ur lord Malmesburys tal de statistiska uppgifter, han i förbigående lemnade om förhållandet af förlusterna i krig till krigsvapnens förbättring, hvilka uppgifter han erhållit af en i den franska krigsministeren anställd offlcer. Deraf inhemtades, att under de stora krigen i början af detta århundrade voro förlusterna i drabbningarne mycket betydligare än nu, då precisionsvapen och skjutvapen med stor skottvidd användas. I slaget vid Friedlan1 förlorade fransmännen 14 och ryssarne 30 procent af sina trupper; vid Wagram fransmännen 13, österrikarne 14; vid Moskwa fransmännen 33, ryssarne 44; vid Waterloo fransmännen 36, de allierade 30 procent. Fyrtio år senare och etter de nya vapnens införande uppgick, fransmännens och österrikarnes förlust vid Magenta till 7 proc. ör hvardera, fransmännens och sardinafnes vid Solferino till 10 och österrikarnes till blott .8 procent. Skilnaden mellan början och midten af detta århundrade är således ganska betydlig, då förlusterna förminskats till hälften. NORD-AMERIKA. Då det nyutnämnda sändebudet i London: Reverdy Johnson nedlade sin plats som senator höll han till sina förra kolleger ett atsKedstal, som eger en viss märklighet, emedan han der äfven uttalade sig om förhållandet mellan England och unionen. I den nya befattringen, yttrar han der, som jag snart skall tillträda, skola måhända stridspunkter förete sig hvilka ännu nagon tid, liksom förut, skola störa de vänskapliga förhållandena mellan vår regering och den br Dock tviflar jag ej att dessa störande inverkningår endast skola vara öfvergående. Båda nationernas intressen sammanlöpa så klart i nödvändighet af ett ömsesidigt godt förstånd, utt båda folken ej kunna undgå att inse sin ligt att vaka öfver dess bibehållande, och ag är öfvertygad att detta kan ske genom visande af go. vilja på bada sidor. Som vår tyrelse är litvad af en sådan känsla, skola, ag är viss derpå, alla de nuvarane förveckingarne snart bli undanröjda, och hvilken undel jag än, i öfverensstämmelse med preidentens instruktioner, må Komma att taga underhandlingarne för ernående af ett sälant resultat, skall jag städse handla med n uppriktig önskan att åvägabringa en uppörelse på hvilken båda styrelserha med he er kunna ingå, och jag har sall anledning ntaga att jag i alla de steg jag kan komma tt taga skall i samma anda mötas af briiska styrelsen.