Aftonbladet – 27 juli 1868, sida 3

Bruksegarnes hypotekskassa. För någon tid sedan meddelade en landsortstidningskorrespondent från hufvudstaden nägra kuriösa tilldragelser vid sisthållne bolagsstämma med bruksegarnes hypotekskassa, hvilken egde rum härstädes d. 14isistförlidne inånad. Det lärer egentligen varit det vid bolagsstämman tillvägabringade direktionsombytet, som vållat uppseeade, och det var med anledning deraf som vi beslöto att om förhållandena taga närmare kännedom. Men innan vi redogöra för tilldragelserna vid ifrågavarande bolagsstämma, anse vi oss böra meddela några intressanta detaljer rörande hypotekskassans ställning förr och nu. Denna institution oktrojerades den 16 Maj 1835. Det är karakteristiskt för denna låneanstalt att då den organiserades ansågs den säkerhet som de hypotiserade bruksegendomarne erbjödo icke fullt betryggande, utan skulle en särskilt grundfond åstadkommas hvadan aktier å 1000 rdr bko valör utfärdades. Innehafvarne af dessa aktier bildade det egentliga bolaget och skulle välja direktion. — Låntagarne bruksegarne, voro endast bolagets klienter, och den vinst som uppkom på lånerörelsen tillföll aktieegarne. För lånerörelsens bedrifvande upptogos två utländska lån å tillhopa 9,000,000 rdr banko, hvilka lån utgingo med 90 procent. Direktionen beviljade Nyköpings d. v. bruksoch faktoribolag ett högst betydligt lån, men det dröjde icke länge förr än nämnde bolag nödgades göra konkurs, hvarigenom hypotekskassan 1843 ådrogs den betydliga förlusten af 619,535 rdr, hvilka sedermera afskrifvits. Den gifna följden af nyssberörde förlust blef att aktiernas värde genast deklinerade högst betydligt. En ibland de åtgärder som af samma förlust framkallades var, att en ny direktion 1845 invaldes, med f. d. statsrådet Wallensteen till ordförande, hvilken befattning han oafbrutet innehaft till sistlidne Juni månad. Att denna befattning ej blott i början, utan lävg tid sedan var ganska bekymmersam,kan lätteligen inses, och framgår af kassans ställning vid förstnämnde tid. Börjar man beräkningen med året 1843 så finner man, att kassan dels gjort den ofvannämnde förlusten på Nyköpings bruksbolag och dels hade den betydliga kapitalrabatten på de upptagna lånen att liqvidera. Kassans skulder öfverstego då tillgångarne med icke mindre än 1,710,825 rdr. Genom direktionens, och i första rummet ordförandens omtanka och energi, baricke blott ofvannärande skuldbelopp till slutet af 1867 blifvit betäckt, utan ett öfverskott af 162,980 rdr uppkommit, hvaraf följer att under de sista 25 åren, intill 1867 års slut har kassans ställning förbättrats med — 1,873,805 rdr, derå dock omkring 750 rdr befaras såsom förlust på utlåningarne och hvilket belopp således torde böra afskrifvas. Bolaget har också städse, så länge någon af den nu afgångna direktionens ledamöter deltagit i förvaltningen, d. v. s. under sistförflutna 23 år, uttryckt sin tacksamhet för direktionen, och i de afgima revisionsberättelserna har aldrig någon anmärkning förekommit mot densamma. Revisorerna hafva alltid med tacksamhet -— eller som det heter i sista revisionsberättelsen med tacksammaste erkännande af direktionen; osparda omtanka och möda för befrämjande af kassans bästa tillstyrkt decharge, hvilken ej heller af bolagsstämman vägrats, Efter denna inledning öfvergå vi uu till den sisthållna bolagsstämman. Direktionen meddelade i sin då afgifoa berättelse bland annat, att K. M:t icke funnit skäl fastställa den nästföregångna bolagsstämmans beslut vm tillsättande af suppleanter