Aftonbladet – 27 juli 1868, sida 3

Maj och större delen af Juni månader oafbrute fortfarande torkan, i förening med en för årstidei ovanligt hög varme och ofta återkommande star) blåst, inverkade emellertid högst menligt på väx ternas utveckling. Vid midsommarstiden föll vä regn, men otillräckligt och ojemnt; och den neder börd, som sedermera vid några tillfällen unde denna månad inträffat, har icke heller varit till räcklig för att afhjelpa den skada, som den ibär diga torra och varma väderleken under somma rens lopp förorsakat. Höstsädena af hvete och råg hafva väl å en de lättare och högländare jord hvitnat och äfvei blifvit mindre fullständigt matade, men hafva docl i allmänbet ett mera lofvande utseende, hvarför det torde kunna antagas att om bergningsvädret blir gynnsamt, afkastningen af dem blir nära me delmåttig. Vårsädena af korn, hafre och blandsäd samt ärter, vicker och bönor hafva å starkare eller med mera omsorg brukad jord bättre än man kunnat vänta motstått den menliga inverkan af den rå dande torkan, men äro å svagare eller sämre häfdade fält mycket korta och tunna. Äfven å sistnämnda slags jord har säden dock bibehållit sin grönska, så att, om snar och gynnsam förändring I väderleken inträder, hopp torde förefinnas om att någon afkastning derå kan erhållas. För hela länet torde emellertid afkastningen af dessa gär desslag, äfven under nyssnämnda förutsättning, svårligen komma att motsvara en medelmåttig skörd. Af rotfrukterna har potatesen ett mycket frodigt och lofvande utseende, men rofvor och kål äro föga utvecklade. Linet, som mindre allmänt odlas, är kort. Höskörden å såväl naturliga som artificiella ä gar är numera afslutad. Deh är, hvad qval teten beträffar, särdeles god, och har blifvit väl inbergad, men är högst obetydlig; och som den ihållande torkan och starka värmen förhindrat Återväxten, är det foga hopp om någon efterskörd, som till någon del kunde athjelpa den foderbrist, som sannolikt är att emotse till följd af den ringa höskörden och den minskning i halmtillgången, hvilken är att af sädesskörden förvänta. Gefleborgs län: Efter de starka frostnätter, som inträtfade i slutet af Sept. månad sistl. år och hvilka varit så olycksbringande för förra årets gröda, öfvergick väderleken till mild och blid, omvexlande med torra och regniga dagar till dess mot slutet af Okt. marken började tillfrysa. I örjan af Nov. föll något snö innan jorden hunnit öfverallt tillfrysa, hvareftar strängare köld inträdde. Vintern bibehöll sig kall och blåsig till slutet af Mars då våren redan började inträda och fortfor med varma dagar, så att vårarbetet kunde företagas i slutet af April och afslutas under Maj månad under en varm, torr och blåsig väderlek, som fortfor till midsommaren, då ett länge efterlängtadt regn föll, dock utan att nedtränga till växternas rötter. Ytterligare regn har i slutet af förra och början af detma månad fallit, så att jorden numera blifvit ända ned tillalfven uppfuktad. De särskilta sädesslagen hafva följande utseende: Hvete, obetydligt odladt, tunnt. och skadadt at frost och torka; Råg, som på åtskilliga ställen alldeles utgått och blifvit vd vårbruket upplöjd och fälten med vårsäde besåd isar sig 1 allhänhet tunn och svag, men föröfrigt på de flesta ställen utblommad; Korn, länets hufvudsäde, å torra och sandiga ställen föga lofvanle, men å fet och sank jord af vackert utseende; Hafre och Blandsäd af enabahda beskaffenhet som kornet; Trindsäd, ärter, vicker och bönor, af medelmåttigt utseende; Potates är i allmänhet ofvande, ehuru riset natten mellan den 16 och 17 Juni på många ställen skadades af frost; Kål, Kälrötter och Rofvor litet försigkomna; Linet unnt och ojemnt; Gräsväxten, som från våren var hoppgifvande, har genom den långvariga toran stannat i växten, men efter det sedermera inde regnet åter börjat skjuta. Skörden deraf