Aftonbladet – 25 juli 1868, sida 3

e från Viscosin. Times Filadelfiakorrespor dent tror dock att billen om köpet skall g igenom. ten. — Svenskt biografiskt lexikon; ny följd; sjet bandet. — Mörk Hansen, Sönderjydernes Kamp fc Modersmaalet — Litteraturoch konstnotiser. Theodor Parker, hans lif och arbeten. Ettka pitel ur historien om slafveriets upphäf vande i Förenta Staterna, af Alb. Råville öfvers. af H. Hörner. Med Parkers por trätt. efter fotografi. 200 sidd. 8:c 5 Stockholm, Alb. Bonniers förlag. Pris 425. Föga her, skulle vi tro, än ett halft år T tionde har förflutit, sedan i vårt land Theo idor Parkers namn blef bekant för ett störr Tpublikum: äfven inom kretsen af mera bok. synte och egentlige forskare torde intill des få ha kännt mycket mer än namnet. Oc nu kan man säga, att han är eller med hvarj dag mer och mer blir en lärare för hela vår folk. Den raska afsättningen af stora upplagor af hans under utgifning på svenska varande samlade skrifter vittnar i förening med en helParker-litteratur — i hvilken de mest olika röster deltagit, från den filosofiske kritikerns till den nybörjande litterära dilettantens och den bekännelsetrogne dogmatikerns — hur starkt han gripit in i vår samtids intressen. Det kan ej vara annorlunda, än att den oupphörligt sig ökande skara af Parkers svenske lärjungar, som redan genom läsning af hans skrifter med honom är förtrogen, skall med glädje mottaga en sådan sammanfattande skildring af den store mannens lif och verksamhet, som Albert Rvilles ypperliga verk, hvilket nyss utkommit i en god och till det yttre prydlig öfversättning till måttligt pris. Och denna bok om Parker skall åter i sin ordning mäktigt bidraga att leda nya tusental till studium af hans skrifter. Ur denna bok talar en med Parker nära befryndad ande; i denna fängslande framställning förnimmer man en flägt af den väldiges egen kraft. Sällan har en lefnadsteckning med sådan åskådlighet ställt sitt föremål inför läsarens ögon. För hvarje blad lära vi mer och mer ej blott att göra oss förtrogna med och omfatta Parkers reformatoriska åsigter, att beundra hans mod och energi, utan vi dragas oemotståndligt till vördnad och kärlek för en den ädlaste personlighet, och vår tro på det rättas seger, på sanningens makt, på mensklighetens framatgående förädling slår djupare och djupare rötter. Vi kunna härvid ej underlåta att anmärka, hurusom motsatsen emellan å ena sidan den törstande begärlighet, med hvilken Parkers skrifter omfattats inom lekmannakretsar i samhällets skilda lager, och å andra sidan den rentaf cyniska förkättring, han rönt från våra bekännelsetrogna statskyrkoteologer, kastat en den bjertaste belysning öfver vår kyrkas tilltånd. De senare se ej, att klyftan mellan dem och menigheten oupphörligt vidgar sig så, att snart ingen förenande bro mer kan byggas deröfver; de bli ej varse, att det är på den sida, der de befinna sig, grunden mer och mer vittrar och stycke för stycke ramlar ner i djupet; i sin ifver att utropa fördömelsens hätska ord märka de ej bullret af de hopar, som draga sig tillbaka till andra sidan, lemnande dogmfängelset tomt — till de kyrklige fångvaktarnes uteslutande disposition, tills det en gång, fullständigt undergräfdt, störtar öfver ända och med sitt grus fyller det gapande svalget. Parkers teologi — så yttrade sig nyss en af de yngre lärarne vid Upsala teologiska fakultet — är till allra största delen en väfnad af godtycke och lögn. Med detta slags skriftställare tjenar till intet att tvista: må de, ostörda af kritik och protester, fortfara att variera och, om möjligt, öka förradet af sina anatemer och smädelser mot dem, hvilka lika litet vilja böja knä för bekännelseskrifternas papperspåfve som för den lifslefvande påfven i Rom, hvilka Pj kunna finna någon tillfredsställelse för sitt religiösa behof i ett antagande af ett visst belopp af trossatser. Men må å andra sidan alla de, som nitälska för religiös och moralisk upplysning och förädling, utan att örslösa sin tid på ofruktbar polemik med lem som antingen ej kunna eller ej vilja förstå den, rikta alla sina bemödanden på att sprida till massorna den religiösa litteratur, som inspirerats af sanningens frigörande anda. Den brutala teologi, som usurperat religioens namn, och som utgör det företrädesvis culturfiendtliga elementet i samtiden, skall lå snart ha intagit sin reserverade plats i — le menskliga förvillelsernas historia. Revilles teckning af Parkers lefnad delas i io kapitel under följande öfverskrifter: barnmen och den första ungdomen; den reiösa uppfostran; den religiösa krisen; rean i Europa; pastorns i Boston 28:de konsregation; en amerikansk reformator; slafverirågan; Kidnappers ); en rättfärdigs sista lagar; denne man var en profet. Derefter. ölja, såsom bilagor, utdrag ur Parkers krifter: om det förgängliga och det bestånlande i kristendomen, om den religiösa lädjen, om det rätta begreppet af en kristen yrka 0. s. Vv. Vi ha med skäl och med nöje erkänt, att fversättningen är god. Om vi icke dess nindre anföra en och annan, som det kan ) Personer, som i Nordstaterna med list eller våld bemäktigade sig och till slafstaterna förde ij od hade