Aftonbladet – 21 juli 1868, sida 2

Jemot måste det väcka en hög grad af förundran, att Fedrelandet i Kjöbenbavn i detta hänseende ger Wäktaren rätt och specielt uttalar den tanken, att Victor Rydberg, hvilken genom sin skriftställareverksamhet ådagalagt, att han icke anser de fastställda statskyrkliga dogmerna såsom ofelbara, näppeligen borde kunna mottaga val till ledamot 1 en representation för den kongl. svenska kyrkan. Hvar och en som följt Fedrelandets mång; äariga, oförtrutna verksamhet för utvecklinigen af religiös frihet i Danmark, senast den värma och ifver, hvarmed bladet i den s.k. I valmenighetssaken fört frihetens talan inom folkkyrkan, inser mer än väl att detintager Jen helt annan ståndpunkt än Wäktaren och visst icke anser dogmen i sin en gäng fastställda form utgöra det religiösa lifvets princip och fulländning, Det är derföre icke möjligt att förklara detta, såväl som ett och lannat föregående uttalande af Fedrelandet i Idetta ämne, annat än på det sättet, att vår ärade danska vän och kollega känner långt bättre de politiska än de kyrkliga förhållandena i vårt land, att han förbisett eller för tillfället glömt bort, att sakernas ställning i Sverge är en helt annan än i Danmark, I Danmark har man sedan två decennier haft full religionsfrihet. Medborgarne ha der full rätt att förena sig i samfund, för att dyrka Gud på det sätt, som öfverensstämmer med deras öfvertygelse, dock så att ingenting läres eller företages, som strider mot sedligheten och den offentliga ordningen. InIgen är pligtig att lemna personliga bidrag till någon annan Gudsdyrkan än den, som är hans egen; dock skall hvar och en, som ådagalägger att han är medlem af ettilandet erkändt trossamfund, till skolväsendet betala de till folkkyrkan i lag befallda personliga afgifterna. Ingen kan på grund af sin trosbekännelse -beröfvas rätt till fullt åtnjutande af medborgerliga och politiska rättigheter eller undandraga sig uppfyllandet af någon medborgerlig pligt (Grundloven af 5 Juni 1849 81—84). Dessa :grundlagsbestämmelser ha i Danmark icke blifvit tomma och betydelselösa fraser, utan fullständig sanning och verklighet. Civiläktenskap är infördt för alla dem, som icke äro medlemmar af folkkyrkan eller som böra till olika kyrkliga samfund. Doptvånget är afskaffadt och. i sammanhang dermed den påtvungna religionsundervisningen och konfirmationen. Der förhållandena utvecklat sig så, vore det naturligtvis olämpligt att en person åtoge sig att representera ett kyrkosamfund, hvars trossatser han icke omfattade och ur hvilket han när som helst hade full rätt och frihet Jatt utträda. ed re bw ad h n Helt annan är ställningen i Sverge. Här finnes en med de mest exklusiva privilegier omgärdad svensk statskyrka, som icke lemnar rätt och frihet åt trosmeningar, hvilka afvika från hennes, utan på sin höjd tolererar dem. Liksom vi födas till svenska kronans undersåter, så födas vi äfven till tropligtiga undersåter af svenska statskyrkan, från hvars herradöme vi icke kunna lösgöra oss, emedan hon är ett med staten. Vilja vi skiljas från det statskyrkliga trossamfundet, så bli vi beröfvade medborgerliga och politiska rättigheter och stå sedermera i alla fall under den statskyrkliga öfverhögheten. Men äfven om vi äro färdiga att bringa vår religiösa öfvertygelse det offret, att låta i medborgerligt och politiskt hänseende degradera oss till ett slags heloter i samhället, så är det icke sagdt, att detta är en möjlighet. Vår s. k. religionsfrihetsförfattning, som i sjelfva verket innebär ett hån mot religionsfriheten, stadgar att man för att kunna utträda ur statskyrkan.: måste först ådagalägga att man vunnit inträde uti ett annat af staten tolereradt och erkändt trossamfund. De som icke vilja sluta sig, vare sig till de härvarande katolska eller reformerta eller annat möjligen här erkändt trossamfund måste qvarstanna inom statskyrkan; hon håller dem enrollerade under sin fava, äfven om de så öppet och uppriktigt som möjligt tillkännagitva sig vara dissidenter. År det nu en rimlighet att begära, det alla de frivilliga eller nödtvungna medlemmar af statskyrkan, som i det kyrkliga och dogmatiska hylla framåtskridandets grundsatser, som utgöra den kyrkliga venstern, skola afhålla sig från all delaktighet i, hvarje sträfvande att göra sina åsigter gällande vid ett kyrkomöte, som skall uttala sig öfver lagstiftningen för en kyrka, som ännu i sjelfva verket är staten, betraktad ur en särskild synpunkt, och hvars herradöme de äro underkastade? — Skola de, utan att ens höja den ringaste protest, lemna denna s.k. kyrkliga representation helt och hållet i händerna på den hierarkiska fraktion, som icke blott gerna skulle vilja bringa hela den protestantiska utvecklingen att stanna, utan i sjelfva verket vill förvandla hela dess väsende och i kyrkan inympa en god portion romersk katolicism? Det är ungefär detsamma som att påstå, att en person, som principielt omfattar republikanska eller skarpt utvecklade demokratiska grundsatser, aldrig skulle kunna mottaga det kallet att vara folkrepresentant i en monarkisk stat med mer eller mindre aristokratiska former. För vår del ogilla vi helt och hållet den s.k. abstentionsprincipen, enligt hvilken en trisinnad minoritet skulle hålla sig tillbaka och under proklamerande af satsen: ju sämre desto bättre låta de frihetsfiendtliga få husera efter behag. Demokraterna bade i Frankrike och Preussen funno efter några få år att den principen var ohållbar. Blir en gång religionsfriheten genomförd i vårt land, skola utan tvifvel de, som hysa från statskyrkans dogmer afvikande meningar, icke ifrågakomma såsom representanter för denna kyrka. Men man kan då ock vara ganska viss derpå, att kyrkans målsmän skola bli måna derom, att, sedan kyrkan helt och hållet förlorat karakteren af ett fängelse, det äfven skall bli ljus och luft derinom, så att menniskor utan tvång der kunna trifvas. — Under konungens nu anträdda utrikes resa föres riksstyrelsen af hertigen af Östergötland, såsom regent, i öfverensstämmelse med kungörelsen den 4 innevarande månad. DR — Statsministern för utrikes ärendena, h. exe. grefve Wachtmeister har i går. dagens konselj aflagt ed och inträdt i embetets utöfning. M MH DR AA AR OMM Ar OM NARE BOOM mm 0 rr