Aftonbladet – 20 juli 1868, sida 3

HB NN VV RE ng NR ER vid en orangistprocession. Denna gån; voro dock orangisterne icke skulden dertill; de anföllos af en folkhop och flydde in i ett hus; hopen ref då ned -detta, sköt på orangisterne och gjorde länge motstånd mot polisen. Dessutom berättas att dylika uppträden Ji Manor-Cunningham och Muff-Glen i grefskapen Donegal och Londonderry. — Den beryktade fanatiske predikanten Murphy bar blifvit häktad i Bolton, der han ämnade ålla föreläsningar. Myndigheterna frukta allvarsamma oroligheter, emedan stark jäsning råder inom partierna för och mot honom. Stadens polisstyrka har blifvit beväpnad och förstärkt med 150 man. De engelske frivilliges årliga stora prisskjutning i Wimbledon pågår nu som bäst. Det intressantaste dervid torde vara en prisskjutning mellan öfveroch underhuset. Öfverhusets skyttar äro: markisen af Abercorn fröthälare 1 Irland), samt lorderne Derbigh, onmore, Ducier, Spencer och Dufferin och underhusets: lord Elcho, markisen of Lorne, sir E. Egerton, mr Bass, mr Fordyse och mr Malcolm. . ÖSTERRIKE. Utgången på rättegången mot grefve Platen har väckt stor harm i Wien. Äfven tidningar, som alldeles icke bekymra sig om konungens af Hannover restaurationsplaver, beskylla sfatsdomstolen i Berlin för att ha gått tillväga med en föryanande lättfärdig— het och ytlighet. I ett bref: från Wien tik Augsb. Allg. Zeitg heter det: Den dom, hvarigenom grefve Platen blifvit dömd för högrörräderi, har väckt stor sppmiärkösmhöt här i Wien, och förklaringen häraf ligger redan deri, att han står under och fortfarande kommer att stå under de österrikiska lagarnes beskydd. Msn behöfver sannerligen icke vara någon förklarad vän af welferna, utan kan mycket gerna anse det Hietzingska hof-. vets framfart för dåraktig, för det man bekänner den åsigten, att den berlinska statsdomstolens . dom slår rätten och rättfärdigheten midt i ansigtet, till och med om mån ville medgifva att sakens anläggning hade varit en oundviklig nödvändighet. Det kap råda olika meningar om huruvida grefve Platen, hvilken för längesedan lemnat sitt hent, blott genom Hannovers annexion, som hans konung ännu blott tillägger en faktisk betydelse, utan vidare omständigheter . blifvit preussisk undersåte, och huruvida således en preussisk domstol varit. kompetent att döma honom efter ä6 lagar, som gälla för pteussika undersåter. Men då anklagelsen mot honom blott stödjer sig på hat mot Preussen och på de noter, som ban. natten emellan den 16 och 17 Juli 1866 öfverlemnade till det preussiska sändebudet i Hannover, kan man dock billigtvis ha rätt att fråga från hvilken tid den grundsats förskrifver sig, att em man, som just ingen anledrimg har att älska Prevssen, ådrager sig kriminelt ansvar genom att nära hat till Preussen, och dertill ett så stort ansvar, att han skall straffas med femton årg inspärrning i tuktbus, och ett lika befogadt spör, ismål är, hur ett högförräderi mot Preussen kan konstateras på en tid, då grefve Platen veteriigen var kontng Georg V:s undersåte och mivister, och då Georg V veterligen var regerande konung med Guds nåde i Hannover, liksom Wilhelm I kosung med Guds nåde i Berlin.n iv Från Ungern, säger Presse, komma dåliga underrättelser. Honveds, hvilka genom deakisternas obegripliga tillitsfallhet bilda arme— lagkommissionens. majoritet, ha dragit med sig samtliga medlemmar af densamma och fattat beslut, hvilka ignorera 1867 års förlikningslag och åsyfta organiserandet af cn fullständigt nationel arm6 på värnpligtsystemets grund. Deras åstondan går ut på tillskapandet af en i hvarje ögonblick slagfärdig och fullständig honvedsarmå, hvilken blott skulle ha det felet att vara för svag för att njuta en armes anseende. Men, tänka. ung rarne, hvad som icke är, kan bli; förra året. fordrade de mindre, i dag redan mer, nästa år kan det bli fråga om att från riksarmön skilja de med densamma för närvarande in förlifvade ungerska linietrupperna. Enligt ett telegram af den 15,dennes skulle det dock sedermera ha lyckats krigsministern Kuhn, som af den ungerska premierministerp: Andrassy den 12 dennes blef. anmolad att komma till Pesth för att om möjligt sam— manjemka meningsskiljaktigheterna mellan; riksdagen och den ungerska militärkommis-sionen, att förmå kommissionens flertal till att gå in på flera modifikationer i deras fordringar. ITALIEN. För att kunna verkställa en artikeli Wienfördraget har regeringen till. kamrarhe inlemnat ett lagförslag om utbetalande af innestående räntor till två priosestor af huset Bourbon, hvilka äro gifta med österrikiske erhertigar. Den summa, som skal utbetalas, är icke någon obetydlighet, ty den uppgär till. 2,218,000 francs, som innehållits. för åren 1860—68. Cordova och Crispi bekämpade förslaget, på den: grund, att den ifrågavar rande artikeln i Wienfördraget icke kan tilloas på innestående medel från tiden före fördragets afslutande, men då konseljpresidenten och Minghetti åberopade politiska skäl till försvar för förslaget, antog representantkammaren detsamma. Den romerska kurian har i London försökt upptaga ett lån för hvilket museernå i Rom skulle pantförskrifvas. Försöket har denna gång misslyckats, men stor förbittring räder dock bland de italienske konstvännerne, emedan de frukta, att det en annen gång kan komma att lyckas, hvaraf följden kunde bli, att Rafaels, Mickael angelos och de antika mästärnes verk skulle vandra till British museum. : SPANIEN. Times för den 14 dennes skildrar i en ledande artikel situationen på den pyreneiska halfön i mycket mörka. färger. Med hänsyn till konseljpresidenten Gonzalez Brävo, från hvilken de senaste terroristiska åtgärlerna utgått, menar bladet, att det hela är ett försök att drifva reaktionen till den Tr tersta -konseqvensen och särskilt att beröfva de liberala partierna hvarje möjlighet att sätta sig till motvärn. Att detta icke skall lyckas i längden, sluter Times af det faktum, att Spanien under: de sista 20—30 iren nästan uteslutande blifvit regeradt af seneraler, och att dessa blott häfdat sin nyndighet genom bajonetterna och tvångsnedel, som en civil regering icke: har till sitt förfogande. Redan: den omständigheten, utt Gonzalez-Bravo måst anlita så våldsamna medel, som 7 generalers häktning, synes ja, att regeringen icke långre litär på hä