Aftonbladet – 17 juli 1868, sida 3

kets uppbrusning, utan fullt medveten af hvad hor gör och hvarför hon gör det. Eva gret sakta vid fostermodrens bröst, men nu såg hon upp och sade stilla: Pappa har rätt; allt hvad som möjligen kan göras bör göras. Gud har styrt aliting vodt hittills; Han skall nog föra allt till ett vodt slut. Hon tag fosterföräldrarnes händer i. sina, tryckte dem varmt, nickade åt pastorn och vick sakta ut ur rummet. Sedan hon gått hölls ännu en öfverläggning, hvaraf-resultatet blef att. Dahl begaf sig till grefvinnans bostad, der han skulle försöka att få tala vid benne och bedja henne följa honom hem för att se de båda flickorna tillsammans och sålunda öfvertygas om sitt misstag. Han gick och tiden skred långsamt för dessa oroliga hjertan. . Pastorn sökte väl få ett samtal i gäng, men det lyckades föga. Sjelfva Sofie var ,tankfull och Eva sade knappt två ord. Andtligen återkom Dahl. Han hade fått det-besked att grefvinnan rest at till landet, till baron B:s egendom nära Dalarö, och att hon derifrån följande dag skulle gå ombord på Gauthiod för att resa ill utlandet. Hvad var nu attgöra? Ingening, sade madam Dahl triumferande. Ingening, hviskade lilla Eva halft leende, halft sråtande. Ingenting, menade Dahl, ty nn hade man gjort allt hvad som kunde göras. nJa, för närvarande kan ingenting göras, nstämde pastorn; låt oss derföre slå bort illa sorgsna tankar och glädja oss tillsammans öfver denna välsignade glädjefest, pingsthelgen, och det vi nu talat om skula vi ej iterupptaga förrän om tre månader, det höfs var jag, men då måste tet fram ännu et ång om också: den. ststaxy.: Yr en tre månutfer hade fcke förffutit finan