Aftonbladet – 15 juli 1868, sida 2

tänka; deremot lyckades man afhålla elden från de andra uthusen samt bränneriet och öfriga närbelägna byggnader. Vid hållet polisförhör , om händelsen, har inspektoren på stället Ahlund berättat, att en dräng först meddelade honom, att elden var lös, och hade drängen uppgifvit, att den flammat upp ifrån en halmhög, liggande på gödselstaden utanför oxhuset. Drängen hade stått i dörren till koladugården, hvarifrån han observerat eld uppstiga från halmhögen och fatta i byggnadens tak. Han hade då ropat på en karl, sysselsatt att köra vatten, hvarefter han skyndat till inspektoren, som, underrättad om faran, genast vidtagit alla möjliga åtgärder för eldens hämmande, hvilket dock var förgäfves. Angående eldens uppkomst trodde drängen, som kort förut sett en karl köra öfver halmhögen med ett par oxar, att bland de sopor, som här legat utkastade, någon tändsticka möjligen funnits, som dervid fattat eld. De nedbrunna husen, med undantag af redskapslidret, voro försäkrade dels i brandstodsbolag, dels i städernas allmänna brandstodsbolag för byggnader å landet. Afven lösegendomen var assurerad.