Aftonbladet – 13 juli 1868, sida 2

i spräktorskarne till nästa naturtorskaremöte besvarat frågan om de namn som förekomma hos Pytheas, till samma tid komma med en redo. görelse för de naturvetenskapliga momenter, som mossfynden gifva till besvarande af frågan om invandringens gång. .! Sedan höjesteretsassessor Krieger uttalat en önskan att professor Daa måtte något närmare ha utvecklat sin åsigt om sättet för den nordiska natio, nalitetens tillkomst inom landets egna gränser, utspann sig en kortare debatt mellan lektor Blomistrand samt professorerna Steenstrup och Daa, j med anledning af den förres åsigt om nationaliteternas avtoktona karakter. I I den mineralogiska sektionens möte torsdagen framlade ordföranden två afhandlingar: om Tankit och Wöhlerit, inlemnade af prof. Des Claiseaux från Paris, som dagen förut :anländt till mötet. — Prof. Torell höll ett redrag om istiden som en geologisk period. ; Man kan påvisa att ett blidt klimat herriskat i norden under tertiärperioden; detta i klimat har sedermera mot istidens inbrott i förändrat sig. Men denna förändring är Ingalunda inskränkt till en mindre betydlig del af jorden; den synes tvärtom ha sträckt sig öfver nästan alla de trakter — såväl i begge hemisfererna som under eqvatorn — der det, hithörande fenomenet blifvit undersökt. År nu istiden öfver hela jorden samtidig, hvilket äfven synes vara förhållandet, då kan ej orsaken fill densamma sökas i lokala nivåförändringar, utan i kosmiska förhållanden. Professor Johnstrup framlade några grönlänska växtförsteningar; som efter professor Heers undersökningar tillhöra miocenformationen och som vid jemförelse med dylika försteningar från Nordamerika, Island och Spetsbergen, häntyda på att dessa polartrakter den tiden haft ett klimat som närmast kan jemföras med Sydeuropas nuvarande. — Lektor Törnqvist från Gefle omtalade Dalarnes silurfälts geologiska förhållanden samt berörde i sammänhang härmed de borrningar efter bergolja som för närvarande ega rum vid Osmundsberget. — Professor Kjerulf redogjorde i ett föredrag om vattendragens afsatser i Norges dalar för dessa afsatser som visa sig i form af terrasser. Af de onsdagen inom de särskilta sektionerna hållna föredragen nämna yi ytterligare: J den hygieniska: af professor Kjellberg från Upsala om sjukhusets inrättning med särskilt afseende på våra klimatiska förhållanden. (Till de ta intressanta anförande, som tramkallade en liflig diskussion, torde vi få tillfälle att sedermera återkomma). I den zoologiska: dr Lindblad förevisade och förklarade sina i form af stamträd förfärdigade bilder af djurrikets utveckling och de särskilta djurformernas gruppering; af professor Reinhardt om Balena biscayensis; af professor Esmarck, om det nordliga Norges fiskfauna; af p ofessor Loven om Östersjöns torsk. Han meddelade tillika att den svenska Spetsbergsexpeditionen, enligt ingånget telegram, dagen förut lemnat Göteborg, och nämnde hvilka naturforskare deltaga i expeditionen samt huru den är utrustad. — I den medicinska: af d:r Clason från Upsala om fjerde ventrikeln i menniskohjernan; af d:r Heijerdahl, om behandling af skendöd hos nyfödda; af d:r Övre från Kristiania om genesen af den ärftliga syfilis, samt af d:r Kjellberg från Stockholm om den parenchymatösa nephritens förekommande inom den späda barnaäldern. — I ingeniörsektionen: af docenten Holmberg om användningen af trä i sjövatten; af polyt. kand. Kayser om smalspåriga jernbanor, samt af öfverdirektör Styffe om ståls användning i ingeniöryrken, Torsdagen höllos utom de förut nämnda, bland andra följande föredrag: i den zoologiska sektionen: at dr Westerlund förevisning af en typsamling af Sverges landoch sjö vattensmollusker; af prof. Holmgren fysiologisk-zoologiska meddelanden, — I den fysiskmatematiska: af docenten Hildebrandson om gasers utbredning genom hvarandra, af adJunkten Thalen om jordgasens absorptionsspektrum; i den medicinska: af adjunkten Bruzelius från Stockholm, laryngoskopiska observationer; af prof. Rossander, om strabism-operationer; af prof. Hjort från Göteborg, om dödligheten under första lefnadsäret och om några orsaker till dödligheten hos qvinnor i medelåldern. — I den hygieniska: af prof. Almen, om Liebigs köttextrakt, af prof. Lochmann, om den rorska allmogens lefnadssätt från hygienisk synpunkt, samt al prof. Almån jemförelse från sanitär synpunkt mellan 75 1 Skandinavien förekommande vatten. I det föredrag hvarmed prof. O. Rygh inledde den etnografiska sektionens möte förl. torsdag och i hvilket han gaf en öfversigt öfver de i jorden funna sakerna från den äldre jernåldern i Norge framhöll han, att likheten mellan fynden i Norge och Danmark samt den omständigheten att den äldre jernåldern var yngre i Norge än i Danmark gaf skäl till att antaga, det Norges nuvarande befolkning invandrat söderifrån. Då den at föredraget framkallade diskussionen var afslutad, uttalade ordföranden prof. Worsaae sin glädje öfver den rikedom af upplysningar i detta ämne, hvaraf man i Norge sodan det senaste naturforskarmötet i Kristiania för 12 är sedan kommit i besittning. Då hade de norska fornforskarne nekat tillvaron af jordfynd från den äldre jernåldern i Norge; nu hade prof. Rygh beskrifvit nära 500 fynd och hade genom undersökandet af dessa kommit till samma resultat rörande invandringen till Norge, som L. K. Daa genom studiet af etnografiska och geografiska fakta. (Telegram till Aftonbladet.) KRISTIANIA den 11 Juli, kl. 7,35 e m. l gårdagens estmidda deltogo omkring 400 personer. Skålen för de förenade rikenas konung föreslogs af prof. Steenstrun, som i sitt tal erinrade om det intryck det sjunde naturtorskaremötets deltagare för 12 år sedan fått af konuogen som kronprins, Prof, Chr. Boeck föreslog fe AA FR pt p— A må RT oh a jr JA KR KV BV cb fr ng — AS Är sj Rs — PM Fr AA co ms -—-—D — I vå