Aftonbladet – 11 juli 1868, sida 2

biti med framgång blifvit gjord. Inom den zoologiska: prof. Sars, om djurlifvets utbredning i hafvets djup och af prof. S. Loven, om en märklig form af Echinodermer. I den mineralogiska sektionens möte dagen derpå redogjorde docenten Holmström för sina undersökningar om landets höjning på Bohusläns kust, hvilka synas gifva det resultat, att stigningen i den nordliga delen torde kunna uppskattas till 2 fot och i den sydliga delen till omkrig 212 å 3 fot. Likaledes anmärktes att då landets höjving anses ske vågformigt, de på långa afstånd befintliga vattenmärkena på Sverges kust ej kunna anses gifva ett fullt afgörande utslag. — Professor Kjerulf upplyste att det äfven i Norge, på föranstaltande af hamndirektör Roll, nyligen anställts undersökningar i denna riktning. Hr Schives märken af år 1839 undersöktes 1865. Han meddelade ett utdrag ur originallistorna. Oaktadt dessa listor synas ge ett resultat af omkring 3 tums böjning under den förflutna tiden för en kuststräcka från Moss till Stavanger har man dock, såsom prof. Fearnley för en tid sedan visade i vetenskapssällskapet, ännu anledning att betvifla hela stigningens verklighet, då vattenståndet beror af många slags orsaker. Derefter förevisade docenten Lundgren från Lund de förnämsta hittills kända former af echinodermer från den skånska kritformationen samt ett par former från Saltholm. Kandidat Hoff från Kjöbenhavn framlade åtskilliga kristallformer af silfret och försökte tyda några af dess s. k. förskjutna former som psevdomorfos efter kalkspath. Han framlade derefter liknande former af silfverglans efter kalkspath. Han trodde att detta inågra fall kunde gifva en antydniog om silfrets bildningssätt, i det silfret började bilda sig som en pseudomorfos efter kalkspath och till sluts öfvergick till en regulier form. Flera af medlemmade hyste betänkligheter mot den af hr Hoff uppställda teorien. Diskussionen uppsköts emellertid till ett följande möte, då amanuensen Hjortdahl anmälde ett föredrag öfver samma ämne.