Aftonbladet – 7 juli 1868, sida 2

ade sin betydenhet om de också ännu ej unde mätas och vägas. Besinningsfulle män ty lifvets höst, allvarlige tänkare hade från örsta början slutit sig till dessa möten, och e få som ännu voro qvar från det första vötet skulle erinra sig den entusiasm hvar-se ned deltagarne då mottogos i Göteborg. Af-s en sedermera hade samma intresse visat sig var gång dertill varit anledning, och det rore talarens hopp att det ej heller hädanefer skulle förlora sig. Väl hade många af le gamla deltagarne nu gått bort, men nya ade trädt i deras ställe, och de skulle fortätta verket. Dr Salomans föredrag om den administraiva psykiatriens nuvarande ståndpunkt samnanfattar tidningarne sålunda: Psykiatrien, ade han, hade under de senaste 60 åren blifvit odlad med allt större flit och intresse. En olägenhet vid de sinnessjukas behandling nade i våra dagar blifvit alltmera kännbar, len nemligen att de till deras vård bestämda unstalterna oupphörligt voro öfverfyllda. I lera europeiska länder hade man derför försökt dels att inackordera så många sjuka som; möjligt i enskilta familjer, helst naturligtvis i närheten af en värdanstalt, dels också att anlägga kolonier på landet, der dessa individer kunde upptagas och den arbetskraft de ännu kunde ega finna en passande användning. I Belgien fanns det utanför en liten stad en sådan koloni, hvars uppkomst måste sökas många århundraden tillbaka i medeltiden och står i samband med ett lokalhelgons dyrkan. De sjuka äro här föremål för befolkningens medlidande, och denna utöfvar ett slags förmyndarskap öfver dem. I Frankrike finns i närheten af Clermont en af två bröder Labitte genom enskild företagsamhet ; grundad vårdanstalt i förening med en sådan koloni, som nu räknar 1400 patienter. Den franska lagstiftningen bestämmer att hvarje departement skall sörja för att de inom dess gränser befintliga sinnessjuka erhålla yård i en passande anstalt. Egarne af kolonien vid. Clermont hade kunnat mottaga sjuka på billigare vilkor än något annat asyl, men hade icke destommdre funnit sin uträkning dervid.. Namnet sinnessjuka, som man i allmänhet!: använde, vore alltför generelt. Man borde skilja mellan de sinnesjuka, för hvilka mnaturligtvis en passande terapeutisk behandling vore nödvändig, och sinnessvaga, defekta exemplar af menskligheten, som man gjorde bäst att öfverlemna åt sjukhem och asyler. Liksom man på de vanliga sjukhusen ej upptoge alla halta, blinda 0.8. V., så borde man ej öfverfylla hospitalerna för sinnessjuka med sinnessvaga, utan hänvisa dessa till sjukkolonier, som stode i en aflägsnare förbindelse med närmaste hospital. Dr Saloman slutade sitt intressanta föredrag med några allmänna anmärkningar om psykiatrien, som efter hans mening ännu ej kunde förtjena nanmet af exakt vetenskap; den enda väg, på hvilken man kunde nå detta mål, vore genom grundliga anatomiska studier af hjernans byggnad. För professor Daas föredrag om de vägar, på hvilka norrmännens förfäder invandrat i landet samt om den skuld, hvari våra dagars I historieforskning står till naturvetenskapen, torde vi en annan dag bli i tillfälle att närmare redogöra. Vi nämna nu endast, att han der uppträdde mot den förnämligast af P. A. Munch förfäktade åsigten om en invandring norrifrån samt för den gamla om en invandring från Tyskland. För den medicinska sektionens förhandlingar denna dag hänvisa vi till den af vär korrespondent lemnade redogörelse. I sektionen för mineralogi och geologi beskref prof. O. Torell i sitt Bidrag till sparagmitetagens fauna och flora och förevisade de i Sverge funna försteningar, som beteckna enna etage, såsom Arenicolites spicalis och Eophyton Linneanum, hvilka sålunda tillhöra den äldsta djuroch växtverld, hvarifrån lemningar finnas. — I ussionen deltogo amanuensen Hoff, prof. Kjerulf och hr Torell. Kjerulf framhöll vigten af dessa fynd i Sverge. De gifva anledning till att vänta fynd af liknande former i Norges sparagmit-etage, som är utbredd öfver manga qvadratmil, men Thvari hittills inga fossilier blitvit funna. — Prof. Johnstrup meddelade i sitt föredrag om I brunkolbildningarne i Danmark några iakttagelser af de till brunkolbildningarne hörande lager, som kommit i dagen vid jernvägsgenomskärningarne i sydöstra Jylland, äfvensom af dett, som det vill synas, eocent lager straxt linvid Kjöbenhavn, som kan blifva ett förbindelseled mellan den nyare kritan och de Å på halfön förekommande miocena bildningarne. I Han påvisade tillika, att de på så många ställen i brunkolstormationen förekommande Irubbade lagringsförhållandena ej kunna anses I frambragta af plutoniska lyftningar, utan enI dast vara att tillskrifva glacialverksamheten, I hvilket äfven gäller rubbningarne i kritlagren i I Möns och Rigens klippor. Prof. Kjerulflycklönskade i anledning af hr Johnstrups föredrag i nägra slutord Danmarks geologi till I påvisningen af en faktisk profil, som sträcker sig från krittiden genom tertiärperioden till listiden. (Telegram till Aftonbladet.) KRISTIANIA den 6 Juli, kl. 4,25 e. m. SN AP Jam Lanta