Aftonbladet – 4 juli 1868, sida 3

förlåtelsen för Bereszoffskys landsmän just pi denna dag, har den ryske kejsaren till ful dokumenterat sig såsom en rysk man, den de gerna betalar ondt red godt. Gifve blott Guc att polackarne visste att uppskatta denn: kejsarens nya nåd rätt och skyndade att afsäga sig alla stämplingar samt uppriktig erkände sig såsom medlemmar af ett gemensamt samhälle, i spetsen för hvilket står der fromme ryske czaren!, — Det franska metriska måttoch vigtsystemets antagande i hela Nordtyskland är ett väsentligt steg framåt til dess införande i hela den civiliserade verlden Det metriska systemet blef redan under revolutionen. 1792 bragt på förslag i Frankrike, men dess fullständiga genomförande egde först rum 1840. I Belgien blef det infördt 1855, i Holland hade det redan erhållit häfd 1820, dock. bibehöll man här de gamla måttoch vigtbenämningarne, endast att stafvelsen nyblef satt framför. I de tyska, kantonerna i Schweiz brukas ännu som längdmått pfoten — 0,3 meter och som vigt tullpundet — 12 kilogram; i de franska och italienska kantonerna deremot brukas det franska systemet. I Spanien och despanska koonierna infördes metersystemet 1859, i Portugal 1862, i Italien 1865 tillika med det ranska myntsystemet. I Amerika är det ranska systemet antaget af Mexiko, Guatenala, Chile, Costarica, Nya Granada, Venemuela och Ecuador. I Sverge och Norge förveredes dess införande. Ryssland har gjort stemets antagande beroende af att England st skulle införa det. I England ha ingeörerna redan länge betjenat sig af meternåttet; i Februari 1864 gjorde parlamentet let första steget i denna riktning, då det ned 90 röster mot 52 afskaffade en lag, som örbjöd begagnandet af främmande måttoch igtsystemer. När först England och dess olonier med deras kolossala handel ha anagit det franska systemet, kan det utan tvifrel med rätta kallas verldsmåttet, då mottåndet mot dess bruk från enstaka amerianska eller asiatiska staters sida icke längre .ommer att ha någon betydelse. ör dl tt al Der ken Vr