Aftonbladet – 3 juli 1868, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Ögonglas af glimmer: En tysk fidskrift innehåller följande: Till bruk för metallarbetare har förvaltaren hos fabrikanten M. Raphael i Breslau låtit förfärdiga ett nytt slags ögonslag eller glasögon. som man kunde kalla glimmerögon och hvilka, på grund af de fördelar de erbjuda, äfven kunde vara till stor nytta för personer, som egna sig åt andra sysselsättningar. För fattaren berättar vidare, att hvad som har ledt honom på tanken att begagna glimmer såsom ögonglas är, att ett slags lampglas af samma ämne på senare tiden utkommit i Mandeln och äro så starka, att de ej kunna sönderslås. Till sådana glas begagnas en så ren. genomskinlig och svart zlimmer, att man kan se igenom den likasåväl som igenom glas. Då all slags glimmer, till och med den allra renaste, svagt skiftar i ljusgrått ses naturligtvis föremålen derigenom i en mycken svagt ljusgrå färg, men det hindrar ej ett frisk öga ifrån att med glimmerglasögon läsa en skrift kaså tydligt som utan glasögon, då afståndet är etsamma, Dertill kommer att det dämpande af tet starka ljusskenet, som glimmerglasögon åstadkomma, är mycket välgörande tör dem, som arbeta vid elden, och för andra är det ej besvärligt. Vidare ha glimmerglasögon följande stora fördeiar: 1) De kunna ej sönderslås. Genom starka mmarslag kan man trycka dem släta. Man kan asta dem på marken med all kraft, utan att de kadas. Glödande metaller, som bringa glas-til att remna, då det hålles deröfver. skada ej. glimmern. 2) Glimmerglasögon äro lättare än vanliga slasögon. 3) Glimmerglasögon ästadkomma ej hetta, enär glimmern är en mycket dålig värmeiedare, och 4) kosta Glimmerglasögon Drott en femtedel emot vanliga ögonglas. — FTrolidom, I Malmö bandelstidning läses: Under det på de flesta orter folkupplysningen sjort stora frumsteg, finnes andra, der förra år hundradets barbari ännu till en stor del qvarstår. Man bar t. ex. på senare tiden sett prof på deu mest hedniska vidskepelse och den dummaste vantro; till och medi vårt välsignade Skåne. Såsom ett ytterligare exempel på en sådan grof vantro må nämnas att vid tinget i Kjeflinge den 11 dennes förekom ett mål emellan bonden Nils Persson i Höj, kärande, och Per Persson derstä deg, svarande, rörande beskyllning för trolldom Parterna inställde sig, åtföljda af ej mindre än 16 vittnen. Efter stämningens uppläsande, som väckte mycket löje i tingssulen, tillfrågades svaranden, om han ansäge Nils Jeppsson verkligen besitta trolldomsförmåga, hvilket han medgaf. Hvad kan ban då göra? Jo, han kan sidda i si stua å se, hvad vita oss till i vår aro husen så belägna, att fönstren äro midt emot hvarandra ? Nej bevars, men han kan !iaväl se hvad vi ta 088 till, och så kan han ställa folk. Hvad menas med att ställa? Jo, ban kan ställa djefla på en och värk. Derpå omnämnde han huru han i många år varit plågad af värk, som grannen ställt på honom Vittnena intygade enstämmigt att svaranden va rit af den öfvertygelsen att käranden verkligen stode i förbund med vnda makter. Svarandenus hustru visade att hennes man står under förmyuderskap och ville göra troligt att detta härledde sig af mindre vetande; detta antecknades till protokollet med den avmärkving, att svaranden infor rätten afgifvit tydliga och rediga svar, hvilka ej vittnade om något svagt förstånd. — Expeditionen till Ostasien. Österrike utsauder i år en storartad expedition till Ostasien och Sydamerika, bestående at ängfregatten Donau och ångkorvetten Fredrik, som 1 slutet af Augusti skola afgå från Triest. Den sedan Novaras verldsomsegling bekante dr Scherzer har åtagit sig missionens handelspolitiska del. Resan skall räcka 12—15 månader. På återkomsten från Japan skola Peru, Chiie vch de Argentinska staterna besökas — Geografiska siäillskopet i London har vid sitt ärsmoöte förärat deu enauaf sina två gul medaljer ät är A Petermann i Gotha. Den andra medaljen erhöll den bekante Afrika resanden G. Robits. Detia sällskaps medaljer äro de stö utmärkelsetecken som kunna förlänas en gevE Sedan sällskapets stiftelse är 183v ha endust 61 personer erballt medaljer, dvrat 57 resande och. blott 4 icke resande; ut dessa voro dö eugelsman samt endast 16 utlänuingar. — Göteborgs Nugeuwm För dem, som: vilja se huru en paåtvebyjia ser ut. tfinves fn en dyk exponerad. Bullan, hvars egna pictus ger döv ett visst hebrviskt tycke, ej obehagligt på astånd, och utsirad med åtskilliga Chuu sma lösa ornamnevter, är ett kvilelsebref för ADnLon de Porteila, att sara abbot i ett sp Den ar utfärdag sf Benedict den tretronie Skrilven utan skiljetecken och med de 10vs bariska förkortningar. är den på siva stulen yte terst svärlast och det är högst karakteristiskt, huru kurian så konnat hålla fast vid medeitids bruk, widt ibland alia en nyare tids förbättringar. Blysigillet, väl bibehållet, hävger nedanför på sitt segelgarn; det visar å ena mdan Petri och Patti hufvuden, gamt mellan dem ett kors. dh på andra sidan vrdeg: ,Benedictus Papa XI. Bland andra märkvärdigheter, som på senare tiden kommit museum till del finnes atven den gamle mörkvärdiga staden Konungukolla sigill,