Aftonbladet – 3 juli 1868, sida 3

utaf ett federationssystem inom Tysk land, hvarför sympatier derstädes åte skulle börja att framträda sedan visshe vunnits derom, att ingen intervention frår Frankrikes sida vore att befara. EJÖBENRAVN den 2 Juli, kl. 12,10 f. mm Belgrad den 2 Juli. Skuptschina hal proklamerat Milan till furste. Eskorte rad a en folkskara till häst, begaf sig den nye fursten till Topscbidere, helsad af Skuptschiva med jubel, hvarvid fur sten yttrade, att fastän ännu ung, skulle han dock med alla krafter sträfva ati lyckliggöra sitt folk. Revy med trupperna hölis under ändlöst jubel. Tilt ledamöter af regentskapet ha af Belgrads deputerade blifvit föreslagna: krigsministern Blaznoarac, Ristic, senatorn Gavriacowisoz. Till detta förslag har Skuptschina en: hälligt lemnat sitt bifall, äfvensom til fortiarandet af den nuvarande civillistan. I morgon sker ministerval. Berlin den 2 Juli. Enligt Norddeutsche Allgemeine Zeitung har kapten Kinderling erhållit uppdrag att inleda underhandliogar om inköp för nordtyska förbundets räkning af hamnen Luon i Costa Rica, att begagnas till flottstation. Paris den 3 Juli. I dagens plenum i lagstiftande kären yttrade finansministern Magne, att han lade sig vinn om tre sa er, nemligen att uppriktigt utröna det versliga tillståndet, att lyssna till goda råd och att bekämpa öfverdrifter och vill: arelser, Situationens svårigheter ha uppstått genom en följd af händelser un ler de båda sista åren. Det finns två sätt att upprätthålla freden: allmän afväpning eller afväpning af Frankrike i samma proportion som af de öfriga fol: en. Frankrike kan omöjligen Ingat åse le öfriga makternas rustringar. Men alla nilitära ansträngningar bli dock utan verkan, om finansernas tillstånd är otillredsställande. Ministera granskar derfter ställningen i detalj, bestrider, att statsbristen är 1869 måste uppgå till 00 millioner samt bekämpar de pessi pistiska omdömena, Efterverlden skall, ade han, vara tacksam mot kejsarriet för de stora resultater, som tiilföräkrats landet, och fullborda det stora erket på arbetets och framåtskridandets jana. — Thiers tförbehöll sig att en anan dag få genmäla finansminvisterns an. örande. — Ollivier klandrade regerinens optimism och obeslutsamhet, och nsåg henne nödvändigt. böra öppet beänna sig till en militärisk politik.