Aftonbladet – 30 juni 1868, sida 3

AP Ka SJ AR oo ST RA JK ne RR SP de af betalning i klingande mynt. 4. Inga militärtribuner i fredstid. 5. Södern representerad inom kabinettet på jemnlik fot med norden. 6. Domarmakten oberoende af kongressen. 7. Presidenten har rätt att benåda f. d. rebeller och återgifva dem deras politiska privilegier. Inskränkningar i denna rätt från kongressens sida vore en usurpation af makten. — Chase har sina flesta anhängare bland demokraterna i de östra staterna och Newyorks köpmän, medan Pendletons kandidatur ifrigast proklameras af demokraterna i vestern. . Om den stora kinesiska ambassadens audiens i Hvita huset i Washington skrifver en korrespondent till IIndpendance Belge: Det Hvita huset (som bekant presidentens embetsbostad) hade vid detta tillfälle iklädt sig sin högtidsdrägt. En talrik publik hade sam:Ilat sig vid ingången. Kl. 4 anlände ambassadpersonalen åkande i vagnar och blef af utrikesministern Seward införd i den blå salen. Burlingame, som nu är Kinas sändebud hos Förenta Staterna, inträdde först med de båda sekreterarne; derefter följde två mandariner I med sex tolkar, alla i den rika kinesiska Idrägten af sammet och siden glänsande af I diamanter. Man bemärkte genast sändebudens otvungna väsende; de bugade sig djupt för presidenten Johnson och räckte honom hvar för sig handen, hvarpå de kinesiska medlemmarne af ambassaden och de två europeiska sekreterarne ställde sig i en krets omring honom: och Burlingame. Den sistnämnde uppläste sin officiella introduktionsskrifvelse och öfverlemnade den till Seward, som: nu uppläste presidentens svar. Brefvet från kejsaren af Kina är skrifyet på ett stort prgamentsblad och bär kejsardömets sigill. öfter dentia teremoni tog Burlingame ordet och höll ett tal (hvars bufvudinnebåll vi i lördagsbladet återgåfvo). TI sitt svar yttrade presidenten Johnson bland annat: Vårnations öfvertygelse att det amerikanska fåstlandet med dess öar är förbehållet sjelfständiga amerikanska stater. som förr eller se-l nare der sköla upprättas, bestrides nu ej mera från något håll. Starkä och väl rot-: fästade europeiska makter öfverlemna Oss nu : mot full godtgörelse de af deras koloniala besittningar på detta halfklot som vi finnal:! önskliga för vår säkerhet och vår handel. Den rätt hvar menmniska har att välja och byta om bostad — en grundsats som är afl vigt för menniskoslägtets framsteg — är! stadfästad genom nya traktatör. Vi ha nyligen afslutit ömsesidiga öfverenskommelser med Grekland, Turkiet och Japan. Häruti, ! samt i Kinas, anslutning till de andra natio( nerna, ligger ett glädjande bevis på den ömj! sesidiga tillit som är följden af ett allmänt: afskallande af krigsöch eröftingspolitikent 1 1 Å samt af dess utbytande mot en broderlig och välgörande politik. Vi erkänna med glädje det hjertliga och klarsynta antagande af denna politik från vestmakternas sida, hvilka här! handla i öfvöretsstämmelse med Förenta Staterna, och tillika med Storbritannien; Frankrike; Ryssland, Nordtyskland, Italien, Danmark, Sverge, Holland och Belgien. — — SYD-AMERIKA. Om de senaste striderna kring Humaita, hvarom vi uti lördagsbladet I korthet berättade, ger en Rio-tidning följande något utförligare skildring: Striderna gällde besittningen af den midt emot Humaita liggande flodstranden och särskilt en derifråit i floden utskjutande halfö, som beherrskar kommunikationen mellan den, paraguitiska fästningen och Gran Chaco. På vensira straiden ha som bekant, de allierades positioner i Curupaity, Tuyuip Tuyu-Cue och Tayi längesedan omslutit presidenten Lopez stora bålverk och afskurit alla hans förbindelser med det inre landet. Tillika spärrar äfven den brasilianska ottan paraguiterna vägen upp-ir för floden -sedan pansarskeppen förcerat pas: !F set utanför Humaita. Ännu alltjemt stod dem dock förbindelsen tvärsöfver floden med Gran Chaeö och derigenom med Assuncion öppen. För att afskära äfven denna sista kommunikation gingo under skydd af två braHansk Pansarskepp den 30 April på aftonen och d; I Maj på morgonen två expeditioner, den ena, bestående af 1200 argentinare; från Carupaity och den andra af 2000 brasilianare från Tuyi öfver floden till Chaco. Den första landsteg utan att träffa på motstånd och s; började genast rödja sig en gångstig genomjd den täta strandskogen för att inkomma på lt den väg till Hamaita, som fienden anlagtr senöm Ohacv: Efter två dagar träffade man på deniia väg samt lillika två af fiendens fi elegraflinier, hvilka förstördes. Ej lika lätt ft blef deremot landstigningen för den andra ly kolonnen. Paraguitiskt infanteri i det påli Ohaco-sidan liggande Fort Timbo sökte ge-te vom en liflig eld hindra den, men blef dock se tt putsärskeppst Pahias kanoner jagadt pål!h lykten. Brasilianarne sätte sig i besittning g 4 stranden öch förskansade sig på densamo na. Emellertid töpptog fender redan nästalb: nörgön striden ånyo och försökte störta de orasilianska förskansmingarne. Men äfvenh lenna gång förmådde den ej hålla stånd mot j: pansarskeppens eld och såg sig tvungen att!n Hed stor förlust, uppgitya sitt företag. Vidl!k sitt ätertag trätlade lan på den af den ar-P sentinska expeditionskolonnen som rekognösseringstrupp framskjutna så kallade argen-g inska främlingslegionen, hvilken nu, gripen sl vf panisk skräck, sökte sin räddning i vildd lykt. Det lyckades dock ej paraguiternas: utt draga någon fördel af denna framgång. ji Den 3 Maj verkställde den argentinska ochvi len brasilianska kolönnen sin förening medh iväratidra, och intogo på den ofvannärmndaa alfön en fast ställning, med en sjö framför ; ig och ett pansarskepp på hvardera flanken. i Men fienden ville ännu ej med resignation innia sig i det öde, som de allierade genom lg; lenna diversion beredt honöru. Med helallc in styrka utryckte han den 4 Maj på afonen från Timbo och anföll gång på gång le allierade, som emellertid blifvit förstärkta u så att de nu utgjorde 5 å 6000 man med lera kanoner, men blef oupphörligt tillbakalagen. Först efter flera timmars verkligt!d örtviflade ansträngningar gaf han vika, ilst let han på slagfältet qvarlemnade inemot fi 00 döda och ett stort antal fångar i bra-fi ilianarnes händer. — Den 7 Maj, då de se-!v aste underrättelserna afgingo från krigskådeplatsen, hade ännu intet nytt anfalln kett, och de allierade befunno sig i ostörd el vesittning af denna position, som fulländaro Tumaitas inneslutning. Man väntade attin residenten Lopez skulle göra ännu ytterligare IL oas Pr 0 kH dA VB Pl AB Sm rja dd