Aftonbladet – 29 juni 1868, sida 4

UTRIKES, FRANKRIKE. Frågan om -handelsfördragen, hvilken nyligen föranledde så långvariga och lifliga de batter i lagstiftande kären, dök åter upp der 23 dennes i senaten. Åtskilliga handlande och fabriksidkare i Roubaix hade nemligen inlemnat en petition med begäran om tullförragens uppsägning. FEfter en ganska kor diskussion lade senaten petitionen till handlingarne. I lagstiftande kårens plenum den 22 dennes förekom den vigtiga frågan om Languedoc-kanalen, vanligen kallad Canal du Midi. . Denna sak ådagalägger tillfyllest, att franska regeringen efter 1852 gatt temligen lättsinnigt tillväga i finansiella och industriella angelägenheter. Canal du Midi sätter Cette i förbindelse med Toulon, så att Medelhafvet genom Garonne och Gironde är omedelbart sammanbundet med Atlantiska oceanen. Denna vigtiga förbindelse har tunnits ända sedan Ludvig XIV:s tid., Hvad har nu frånska regeringen gjort? Ar 1852 tilldelade hon herrarne Pereire koncession på sydjernbanan, hvilken går mellan Cette och Marseille, och sålde på samma gång Sydkanålen åt dem, så att de ha alla kommunikationsanstalter i södra Frankrike i sina händer. Naturligtvis begagna de sig häraf för att sätta fraktpriserna på kanalen så högt, att denna ej längre kunde konkurrera med jernbanan. Köpmännen framställde de bittraste klagomål, men herrarne Pereire voro nog mäktiga att förhindra, att något afseende, fästes derpå. Majoriteten i det utskott, som eger att pröfva det af staten med sydbanan afslutna fördraget, har likväl tagit sig saken an, och föreslagit, att Sydkanaien genast skall äterköpas af regeringen och iraktpriserha nedsättas. Regeringen förklarade, att kanalens återköpande, hvartill hon var berättigad, för närvarande var omöjligt w finansiella skäl, samt att hon inledt unlerhandling med Sydkanalbolaget om fraktorisernas nedsättning. Men majoriteten i utskottet lät sig ej nöja med denna förklaring, utan stod fast vid sitt amendement, hvilket wn försvarade I ofvannämnda plenum. Re-: seringen segrade likväl, och Sydkanalen komner fortfarande att vara i sydbanbolagets vänder. Omkring 100 amendementer till budgeterna ia redan blifvit framställda. Bland dem äro nånga af ringa betydelse. Af vigt äro dermot flera, som oppositionen föreslagit, så . ex. ett, att Algerien skall representeras af re deputerade i lagstiftande kåren: ett af )llivier framstäldt, att staden Paris budget ädanefter skall voteras af kären; ett af root, att det åter skall tillåtas hvarje ommun i Seinedepartementet att välja sina .ommunalråd. Såsom bekant är, anses nemgen averldsstaden Paris icke nog mogen tt sjelf sköta sinå angelägenheter, utan äste stå under seineprefekten Hausmanns örmynderskap. För några dagar sedan föredrogs i senaten n petition, i hvilken 15 invånare i den lilla taden Oullins begärde att stadens folkbibotek skulle rensas från de omoraliska böcker, ! et innehöll. Regeringen förklarade, att hon Mit förvisa derur George Sands, Pugene ues m; fl. arbeten, och att senaten således unde lemna säken åsido. Men nu viser det