Aftonbladet – 25 juni 1868, sida 3

REBRSHOSSASSTVTIETREDO Liebigska köitextrakiet. Med anledning af de från flera håll gjorda invändningarne mot det Liebigska köttextraktets värde och näringskraft, har professoi Liebig lätit i Köln. Zeitung offentliggöra et genmäle, at hvilket vi anse oss böra bringa följande utd äfven till den svenska allmänhetens kännedom. Köttextraktet är, såsom man vet, icke något annat än ren fettfri köttsoppa, tillredd af bästa oxkött, afdunstad i lufttomt rum, till samma tjockhet som honung, och det medfö mma verkningar, som man sedan ärhundraden tillerkänt köttsoppan. Köttsoppa är ett njutningsmedel och ett nväringsmedel. Till njutningsmedel höra bland annat äfven kaffe och tå, och på samma sätt som vi uti dem köpa oss vissa fördelar, egnade att befordra utförandet af andliga och kropps liga arbeten, och att afvända störande yttre iv Nytelser på värt välbefinnande, kort sagdt, att upprätthälla en normal jemvigt i helsotillståndet, — på samma sätt hör köttsoppan till dessa njutningsmedel, och dess kreatinin står, i afseende på sammansättningen, mycket nära koffein. Det enkla faktum, att köttextraktet är af medicivalstyrelsen i Baiern upptaget i farmakopeen, torde kunna anses såsom ett bevi på dess verksamhet, och hvarje apotekare i Baiern är förpligtad att hafva sädant i förrad. Medan dess nytta såsom medikament således icke kan vara något tvifvel underkastad, äro meningarne delade i afseende å köttextraktets värde säs och då jag i flera år sy: rönande at lagarne för näringsprocessen, samt var den förste, som underkastade köttet en genomgripande undersöknivg, torde det vara mig tillatet, att i korthet meddela resultatet af mina arbeten. När finhackadt kött upphettas i vatten till kokning, sönderdelas dess beståndsdelar; de i vatten upplösliga delarne får man i soppan, de oupplösliga i det återstående af köttet. De lösliga beständsdelarne kallas extraktivämnen, gifva soppan dess smak och verkan, och köttextrakt är den till tjockhet af hovung inkokta soppan. De återstående. i kokande vatten oupplösliga, delarne bestå hufvudsakligast af köttfibrin och köttaibumin samt kallas talbuminater. Dessa ämnen i köttsoppan och köttalbuminaterna äro, det ena utan det andra, overksanima; de måste båda vara förhanden för att blifva närande, och det är klart, att köttet i sin helhet är bättre än köttsoppa. Men när uppgiften blir, att för den europeiska befolkningen — tillgodogöra något af yd-Amerikas öfverflöd på kött, så, och då man icke kan fa köttet i sin helhet, uppstår den frågan, hvilka delar deraf isynnerhet äro at värde för var befolkning; och ingen förnuftig menni kan tvifla på, att köttsoppan är långt värdefullare för oss än deåterstående qvarletvo na at köttet, enär vi betala vida a era för köttalbuminater än samma ämnen kosta oss i form af vegetabiliska albumina er. Enligt försök, anställda i mitt hushåll med vanligt slagtarekött, som kostade 5 sgr marken, och köttextrakt, beräknadt till 35e:dels thaler per skålpund, kosta oss de albuminater, som återsta i köttqvarlefvorna vid köttets kokning i vatten, mer än 11 sgr per g. Samma ämne som köttalbuminaterna finnes i alla vegetabiliska näringsniedel, och kö es i dem till mycket billigare pris, t. e vetemjöl så billigt, att vi deri få 13 8 albuminater för samma belopp som ve albuminater i kött kostar oss, och ingenting kan vara mera säkert, än att albuminaterna i växterna spela fullkomligt samma roll i näringsprosessen som kö albuminaterna. Häraf följer, att vi betala det höga priset å kött endast med afseende på dess extraktiva beståndsdelar, hvilka vi icke på nägot annat sätt kunna förskaffa oss, medan de ga