Aftonbladet – 23 juni 1868, sida 3

Article Image
-) lenburgs och Läbecks inträde i den gemensam tull-linien. Och så hembär je eder, ärade h rar, nin och miha höga medförbundnas tacksa het för den medverkan I eghat säväl vårt gem , Jsamma verk, som de stora intregsön, till hv h hägn vi äro förbundna med de sydtyska stateri , Jag letohar er ined den tillförsigten, att frukter -laf odta arbeten skola hos oss och i hela Tys : pland tillväxa uider fredens välsignelser. I Fran Berlin skrifves till Börsenhalle: D rån Rysslands sida utgångna förslaget m le exploderande kulorna tillägger man h cke någon stor betydelse. Det skulle blo ga en sådan; om det vore riktadt m prängkulor öfverliufvud (grätater, shtapnel ). 8. V.); ett allmännare användande af ifråge varande speciella art förbjuder sig redan ge 10m döss stora kostsamhet. Tidningen Zukunft itieddelar från Berlir ön politisk duell har i dessa dagar härstä des egt rum mellan sonen till oldenburgsk ministern v. Rössing och en ung mecklen vurgare. Den förre är svårt sårad, så at :n amputatiön blifvit nödig: SERBIEN. Underrättelserna från Belgrad häntyda der vå, att rörelsen bland de olika politiska par ierna är i tilltagande. Furstinnan Julie avilken hadö inträffat till first Michaels lik regängelse och troddes korima att gvarstann: Belgrad för att eventuelt öfvertaga regeit skapet, har rest tillbaka till Ungern. För. laget att uppdraga henne förmyndarerege: ingen hade utgått fran engelska konsult Longworth, men synes genast ha mött mot: -tånd. Om man Kan sätta tro till de medlelanden, hvilka från Belgrad sändas till de ungerska bladen, skall den provisoriska regeingen nu ha erhållit visshet om, att attenatet utgått från ett hemligt politiskt säll-kap, hvilket hade utgrehat sig öfver hela andet, och hvars egentliga föremål var att proklamera republiken efter hela den furstiga familjens utrotande. Arresteringarne ortfara; de häktades antal uppgifves nu till 30. Hela den talrika Karageorgeviczska slägen tyckes varä delaktig i samtmansvärjninzen.. En pensionerad senåtör, (Grovitovicz, var äfven blifvit invecklad i saken, och med onom sekreteraren vid appellationsdomstoien, Paul Spassich, hos hvilken anträffats planen till det ungserbiska carbonariförbunlet, vidare ryttmästaren Nenadovicz, som är n svåger till furst Alexander. Furst Mi:haels egentliga mördare är, enligt den hyaste versionen, hvarken Radovanovicz eller Athanakovicz, utan en viss Marich, f. d. president i krigsdomstolen; han blef för mord på sin fru dömd till tjugu års straffarbete, nen i följd af en af fängelsedirektören besången försummelse befann han sig på fri fot. De i förstone utspridda antagandena att privat hämd varit hufvudorsaken till furstemordet skola enligt älla ur officiös källa hemtade uppgifter, vara fullkomligt ogrindade. TURKIET. Öfver Triest ha den 13 dennes inlupit direkta underrättelser från Kreta. Det heter lerom i Augsb, Allg. Zeitung: De dagliga småfäktningarne fortfara, men äro sällan lyckiga för insurgenterna, då resultatet ständigt ir att de måste draga sig tillbaka mellan bersen för de turkiska trupperna. Den 28 Maj yckades det dem dock att locka turkarne i tt bakhåll, hvarest tre af amerikanaren Fein örfärdigade helvetesmaskiner voro anbragta. M ett helt kompani turkiskt infanteri undingo blott några få en förskräcklig död eller ysliga lemlästningar. Föröfrigt fortfara turarne att bygga blockhus och att anlägga ägar. Några af de förra äro redan färdiga ch armerade. Med detta bälte af blockhus mna de innesluta insurgenterna så noga, att eras flotta blott behöfver bevaka en obeydlig kuststräcka för att afskära insurgenerna all tillförsel af ammunition och lifsredel, och sålunda boppas man kunna göra tt slut på uppresningen. Men äfven om enna plan lyckas, är det en fråga hvad orten skall vinna derigenom, då det dock ke kan bli tal om någon uppriktig försoing. Ett telegram från Athen af den 13 ennes meddelar, att Kolokotronis, en son den bekante grekiske frihetshjelten och elf en namnkunnig krigare, aflidit. Han wr flera gånger minister under konung Otto h konseljpresident i den nästsista ministen under Ötto, som varade hela fyra år och dermera blef kallad blodministeren i andning af dess framfart mot revolutionen i auplia.

23 juni 1868, sida 3

Thumbnail