Aftonbladet – 22 juni 1868, sida 3

UTRIHES. FRANKRIKE. ) I lagstiftande kåren antogs den 16 denne med 183 röster mot 8 ett lagförslag, sor bemyndigar Suez-kanalbolaget att upptag ett lotterilån på ett 100 millioner francs. De summa som är bestämd för de de årliga vin sterna i lotteriet, uppgår till en million. Ei längre diskussion uppstod rörande den lag som förbjuder lotterier i Frankrike: — Lan juinais, Marie och Jules Favre framhöllo, at dylika lotterier äro förbjudna enligt 1836 är lag. De fordna regeringarne hade ocksi tolkat lagen: så, hvilket visar sig deraf at de låtit: åtala de tidningar som infört annon ser om utländska lotterier. Under det andr: kejsarriket ha äfven dylika åtal skett, ehuri regeringen bemyndigat staden Paris, credi foncier och den mexikanska regeringen at I upptaga lotterilån. Lanjuinais bevisade, at lagen blifvit kränkt genom de tillåtelser, regeringen gifvit. Såväl han som Marie och Jules Favre satte sig emot lagen äfven derföre, att lagstiftande kären genom att antaga den skulle ikläda sig ett slags ansvar för det Sessepska förslaget, och att de små kapitalisterna skulle lockas att tillsläppa sina besparingar, hvarigenom hundratusentals menniskor skulle lida förlust, om företaget misslyckades. — Regeringen kämpade ä sin sida med stor energi för förslaget, hvilket också, säsom nyss nämndes, blef antaget nästan enhälligt. Anmärkningsvärdt är, att en af regeringskommissarierna rent ut förklarade, att regeringen kränkt 1836 års lag genom att gifva tillåtelse till lotterilån, och att hon derföre nu ieke ville utan lagstiftande kärens medverkan bevilja en ny sådan knncession. Marskalk Bazaine, som idi dz Besangon, lär, ehuru de offic kra motsatsen, ha blitvit ganska illa mottagen af befolkningen dej ; man hvisslade och ropade: ,Letve Maximilian!, Intet enda lefve-rop för Bazaine hördes. deremot. En revy skulle hållas till hans ära, men redan kl. 5 på morgonen revydagen afreste han, utan att underätta någon derom. Enligt en berättelse i Moniteur del Algerie, generalyuvernörens organ, skall fallen at menniskoätande i Algerien uppgå till ett antal af 16. De flesta menniskoätarne hade dött några dagar efter detta fasansfulla brotts för öfvande; de öfriga ha blifvit ställda iuför krigsrätt med undantag at en, hvilken det lyckats att undkomma öfver gränsen. Antalet stölder har varit större än under vanliga förhållanden, men har dock på den sista månaden betydligt aftagit. Antalet infödingr, som varit intagna i asylerna sedan dessas grundläggning, utgör 101.474. De presterliga asylerna ha mottagit 1672, af hvilka 1271 ännu befinna sig qvar. De öfriga barmhertighetsanstalterna hysa numera endast några hundra barn, qvinnor och gubbar, hvilka ännu icke kunnat begifva sig hem till sina stawmar. Till den 1 Maj afledo 16,981 personer i asylerna. Antalet af dem, som aflidit utom dessa tillflyktsorter, kan ej noggrannt uppgifvas. Man beräknar dock, att koleran är 1867 bortryckte 89.000 menniskor, och att från den I Jan. till den 1 Maj i år 111,831 personer aflidit, således innalles tilsammans med de förstnämnda 16;981 icke mindre än 217.812. Under krisen visade sig den europeiska. befolkningen mycket barmhertig. Ufverallt öppnades subskriptioner och bildades föreningar till de nödlidandes understödjanle. Af de af staten auslagna 2,000,000 francs