Aftonbladet – 18 juni 1868, sida 3

inen söger för något dynastiskt intresse. Amerikas kulturseger i sfafkriget torde väl ock kunna väga mera i vågskälen och det till förmån för unionens politiska heder och dess rolks storsinthet i stora frågor, än några till fälliga försnillningar af en eller annan ame ikansk tjensteman kunna betyda till dess skam. -Dessutoni tyckes vårt eget fädernesand tyvärr icke heller vara alldeles fritt från letta sistanförda och af P. T. specielt Amerika påbördade onda, och Sverge har I senare tider med icke så få redan här hemma hallstämplade personligheter rekryterat lederna ar tvetydiga personer i Amerika. Det är derföre något oförsigtigt att här bedöma Amerika från denna sida. Det ärså mycket mera ogranlaga som just detta Amerika, Tate det, förnekande sin egen fördel, ädelmodigt ippnat en möjlighet för icke så få af våra förlorade lands att förbättra sig — tillika beredt den på sitt fält utmärktaste sonen af nittonde århundradets Sverge, John Ericsson, tillfälle och utrymme att utveckla , sitt snille i dess fulla kraft och omfång. År det nu detta Amerika som skall baktalas på svenskt tungomål — och det i den svenska regeringens orgam? Hvad det är vilja vi icke säga här, men hvad ett sådant uppträdande icke är, det kan enhvar inse. Det är icke diplomatiskt att söka skymfa Amerika i vårt folks ögon. Tvertom borde man söka bibringa folket aktning och kärlek till denna mäktiga nation som kanske en gång skall stifta lagar i Europa. i ha försökt visa hvarföre menniskor emigrera. Frågan hvart? besvarar med detsamma sig sjelf. Så långt verldshistorien går tillbaka ha aldrig menniskor utvandrat till ofriare länder än deras fäderneslånd. Från Spanien flydde många driftiga morisker till Frankrike undan Philip II:s inqvisition och från Frankrike åter förflyttade tusentals flitiga hugenotter konstflit och industri till andra mera toleranta länder. Så fly ock nu svärmar af europger undan det byråkratiskt reglementerade lifvets betryck, som likt en mara hvilar tungt öfver de flesta europeiska folks tillvaro och tvingar oss att drömma i stället för att handla för egen lycka och trefnad. Gör Sverge i detta fall mera likt Amerika än det är — och det är sannolikt att utvandringen Skall antaga betydligt mindre proportioner. Orsakerna till den rådande utvandringsfebern kunna vara och äro mångahanda, och det vore vanskligt att söka definiera dem, men säkert är att, i stort taget, förnämligast sociala förhållanden och icke blott ekonomiska utgöra grundorsaken till obelåtenheten. Man har ordat mycket om det skadliga inflytande somså kallade utvandraragenter utöfvat och isynnerhet i senaste tider utöfva äfven i vårt land. Vi underskrifva allt hvad man sagt och säger emot dem, men vi hysa icke lika stora föreställningar om deras makt öfver folkets sinnen som mången tyckes tro att de ega. De förleda en och annan, ja ibland rätt många, men det är icke de som framkallat en tillväxande utvandring utan tvertom har emigrationen framkallat dessa industririddare. Aktningen för ett folk af flera millioner, för en så tydligt och medvetet utpräglad nationalitet som den svenska, fordrar medgifvandet af djupare motiver för en sådan folkrörelse som utvandringen är än några lumpna pratmakares verksamhet. Men hvar finna dessa motiver, om icke i folket sjelf gen St genomgående ogillande af lifvet här hemma? — MM den Db : Af de från den 4 Mars. till. den 5 Juni detta år allenast öfver. Göteborg me ändrade 11017 persöner voro 7886 fullvuxne, Ziobarn mellan 1-—12 och 946 barn under I är. Dessa siffror visa oss tydligen att då tredjedelen af hela summan bestod af barn och det till en så stor del af späda — det hufvudsakligen måtte vara män i sin bästa ålder sorti vandra tit: Att dessa nog kunnat lifnära sig här, vet enhvar;j orsaken till beslutet att lemna -fäderheslahdet bör således sökas i ett lidande af annat: slag. Det svenska lynnet med sin kärlek till friheten och sitt starkt utpreglade individualitetskänsla känner 8ig här hemma i många atseenden fjett adt af band som jned tå ord kunna rubriceras under ett Kollektivuttryck: för mycket reglementerande. I detta afseende har genom representationsreformen föga förbättrats. Genom det allmänt öfverklagade valsättet tilde kommunala representationerna har byråkratien fått en: handräck ning af penningemakten soin gör att de: af detta förbund framkallade sociala verkningarne bli ännu vidrigare än förut i massans ät folket ögon, som upplystare och mognande från däg till dag, alltmera blir medveten af sin naturliga rätt att sjelf gods sitt vårda. 4 hann konstennd —